- Project Runeberg -  Barn och Ungdom. Nordisk Social-Pedagogisk Tidskrift / Årgång 1922-1923 /
72

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1923 - Almén, Gunhild: Allmänna Barnhuset och dess verksamhet. I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

vid Barnhuset och läkareutbildningen vid Karolinska institutet har allt
sedan 1845 ägt bestånd.

Till sist några sitfror lör att belysa verksamhetens omfattning.
Barnantalet höll sig under 1600-talet på omkring 100 och steg under
1700-talet betydligt. Genom det 1785 införda utackorderingssystemet kunde
Barnhuset vid århundradets slut lämna hjälp åt över 2000 barn, och vid
nästa sekelskifte var barnstocken uppe i 4403. Det år, då det största
antalet barn omhänderhades av Barnhuset var 1910. då siffran var 5922.

Efter denna ytterligt fragmentariska översikt av Barnhusets historia,
ämnar jag tala om nu rådande förhållanden, övergången mellan forntid
och nutid skedde tned tillämpningen av 1917 års barnlagar. Dittills hade
Barnhusets verksamhet fortgått i den gamla andan, och om än röster
såväl inom som utom Barnhuset med skärpa ropat ut sin kritik av
verksamheten, blev det intet slag i saken, förrän de nya lagarna framtvingade
en ändring. Man måste också komma ihåg. att om än inlösningen stötte
mångas rättsuppfattning, låg däri intet stridande mot dåtida lagar. Fore
den 1 jan. 1918 var ju ingen oäkta far. han må ha varit aldrig så rik,
skyldig att ge sitt barn mer än nödtorftigt uppehälle, något som ju just
Barnhuset förband sig att göra, och om då en sådan far behagade
uppfylla sina skyldigheter genom att inlösa barnet på Barnhuset, så var ju
därom ur lagens synpunkt intet att säga.

Därtill kom modrens rätt att vara okänd. I och med det att ingen makt
kunde tvinga henne att framträda och bära ansvar för det barn hon satt
i världen, var ju barnet avskuret från alla möjligheter att på grund av sin
börd ställa några krav. Alla dessa olyckliga hade icke rätt till annat än
samhällets anspråkslösaste uppfostran, och det var något som Barnhuset
alltid kunde utlova att skänka.

Så kommer den stora revolutionen på området, 1917 års barnlagar.
Ingen mor får längre vara okänd. Ingen far får längre undandra sig sin
andel i barnets underhall. Oc^i — der kanske mest revolutionerande —
detta underhåll skall icke blot: vara nödtorftigt, utan skall beräknas „efter
ty med avseende å båda föräldrarnas villkor må anses skäligt."

Därtill kommer det, som kan sägas vara den röda tråden i hela lagen
om barn utom äktenskap: principen att bandet mellan föräldrar och barn,
åtminstone mellan mor och barn. ej skall avskäras, utan tvärtom
alltmera stärkas. Modren skall alltjämt ha hand om sitt barn. naturligtvis
helst med bidrag från barnets far, men om sådant ej kan erhållas och om
modren icke ensam kan båra hela underhålisbördan. så med bidrag från
det allmänna. Huvudsaken år att mor alltjämt själv skall arbeta för och
känna sig båra ansvar för sitt eget barn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:35 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnungdom/1922-23/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free