- Project Runeberg -  Barn och Ungdom. Nordisk Social-Pedagogisk Tidskrift / Årgång 1922-1923 /
105

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1923 - Almén, Gunhild: Allmänna Barnhuset och dess verksamhet. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

105

på den rena framtiden, de helt nya vägar, där Barnhuset ännu icke tagit
ett enda steg.

Det skulle vara ganska roligt att här till allmänt besvarande
framställa följande fråga: ..Hur ville Ni helst använda avkastningen av en 5
à 10 millioner kronor för barnavårdsåndamål’’" Frågan år icke så lätt att
besvara. I själva verket är det just den uppgiften, som den nuvarande
barnhusdirektionen halt sig förelagd. Denna direktion tillsattes hösten
1920 med uppdrag under hand att utarbeta plan för en omorganisation,
som på grund av de ändrade förhållandena blivit av nöden. Allt
under det direktionen kämpat med stora ekonomiska svårigheter för
det närvarande, heroende dels på de abnorma förhållandena under
kristiden och dels på den oerhört stora barnintagningen vid århundradets
början (år 1903:710st.), har direktionen haft för ögonen, att i framtiden,
då den nuvarande stora barnstocken avverkats, och tomterna till fullo
utnyttjas, representera Barnhusets inkomster mycket betydande vården.
Av vad jag sagt om iniösningsrätrens begränsning, framgår att det gamla
systemet endast skall bibehållas i mindre omfattning, och resten av
tillgångarna måste enligt sakens natur också användas till barns bästa —
men huruledes? Icke så. att det ej finns harnavårdsuppgifter, som ligga
litet var varmt om hjärtat, men här gäller att linna på sådant, som icke
åligger andra alt utföra, och här gäller att ej plottra bort stora summor
på småsaker — med ett ord: här gäller att se, var Barnhuset skall
kunna göra en verklig insats till tjänst för Sveriges värnlösa harn. Var
finnas de luckor i det nuvarande systemet, som Barnhuset skulle kunna
fylla, och var kan i framtiden, med dess väntade nva barnavårdslag.
Barnhuset alltjämt räcka en verkligt hjälpande hand?

Jag tror. att alla. som haft att göra med 1917 ars lag om barn utom
äktenskap, lunnit det ganska svårt att i praktiken förverkliga dess vackra
syfte. Av allt det myckna, som sagts om denna sak, vill jag citera ett
uttalande i sista numret av Svenska Fattigvårdsförhundets tidskrift:

„Ett flertal av de unga mödrarna tar moderskapet alltför lätt. 1 och
med barnets födelse anse de sig ha fullgjort sina förpliktelser.
Barnavårdsnämnden och barnavårdsmannen skola göra resten. En stor procent
av mödrarna till de utom äktenskapet födda barnen utgöres av
tjänsteflickor. För att dessa skola komma ut i förvärvsverksamheten,
utackorderas barnen snarast möjligt. Snart glömmes vedermödan, och återfall
inträder. Här tarvas fostran, fostran till insikt om och känsla lör
moderskapets förpliktelser. Den unga modren bör beredas tillfälle att själv
vårda barnet under dess spädaste ålder. Härigenom skulle
moderskärleken kunna växa sig stark och bli ett stöd för den unga kvinnan, när

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:35 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnungdom/1922-23/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free