Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
NILS MOUREAU
Om åtgärder i Sverige mot försumliga försörjare.
Av förste kanslisekreteraren Nils Moureau.
Ut t ständigt lika aktuellt spörsmål bland dem som arbeta inom
fattigvårdens och barnavårdens område är frågan om hur man skall
kunna förmå försumliga försörjare, såväl män som kvinnor, att
fullgöra sin försörjningsplikt mot sina barn.
Barnens uppfostran är i avsevärd omfattning beroende av att
föräldrarna fullgöra sin naturliga försörjningsplikt även om de icke
äro i tillfälle att samtidigt fullgöra uppfostringsplikt«!, som också
borde vara en naturlig åtgärd för alla föräldrar. Genom att lämna
tillräckligt ekonomiskt bidrag kunna föräldrar förhindra att barnen
falla det allmänna till last och bliva understödda av
fattigvårds-styrelsen eller omhändertagna av barnavårdsnämnden.
Inom gruppen barn utom äktenskap torde som regel (le flesta barn
höra hemma, vilka mest bli utsatta för att föräldrarna ej mot dem
fullgöra sina försörjningsplikter. Det var just med hänsyn härtill
som lagen om barn utom äktenskap tillkom år 1!)17. Genom denna
lag tillskapades den nya myndighetsperson, som benämnes
barnavårdsman, och vilken har till uppgift att tillvarataga de
utomäkten-skapliga barnens rätt och bästa. Detta uppdrag, som, där det rätt
uppfattas, är mycket omfattande, har visat sig bliva synnerligen
betydelsefullt i avseende på medverkan till uppfostringsbidrågets
indrivande. Barnen och, såsom deras målsmän, mödrarna ha här till
sin hjälp fått en person, som i stor utsträckning lyckats avtvinga
försumliga barn fäder uppfostringsbidrag, varigenom ekonomiskt
understöd från de kommunala myndigheterna kunnat undvikas.
Svårigheterna att få avtal om uppfostringsbidrag till stånd eller
erhålla domstolsutslag äro ej så stora. De största svårigheterna börja
sedan, då det gäller att indriva bidraget.
Lagen om införsel i avlöning är ju utmärkt bra att ha så länge
den försumlige har en fast anställning, så att beslut om införsel kan
meddelas hans arbetsgivare. Men det är mycket vanligt att den
som vill komma ifrån sina förpliktelser slutar sin fasta anställning,
då han får veta att införsel i hans avlöning äger rum. Detta
inträffar isynnerhet påfallande ofta med lantbrukaresöner. Dessa
bruka då, när de sluta sin avlönade anställning, få anställning hos
sina föräldrar mot, såsom de uppgiva, endast ersättning in natura.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
