Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEN UTO MÄKTEN SKA P LIG A FRUKTSAMHETEN
11
Talén torde ej behöva tillmätas alltför stort värde. — För
arbetardöttrar i åldern 25—50 iir tycks fruktsamheten eljes vara rent
för-bluffande hög, vad det nu kan bero på (en hel del av just dessa
barnaföderskor tyckas rätt snart ha gift sig med barnafadern, en
del torde vara f. d. yrkesutövare). Mot ett fruktsamhetsial om 44
°/0() för arbetardöttrar i åldern 25—50 år svarar endast 11 u/00
för ogifta industriarbeterskor i samma ålder (118, varav 5 födda
före 1881), medan motsvarande tal för åldern 15—25 år äro 12
"/„„ resp. 33 "/„„. — Kanske borde jag till denna diskussion om
den utomäktenskapliga yrkes fruktsamheten tillfoga ytterligare en
varning för att av dessa jämförelsetal draga för vittgående slutsatser,
särskilt för att använda dem som mått pä större eller mindre lösaktig het,
och vill jag då här endast peka pä, att såväl fosterfördrivnings- som
preventiv medel s frekvensen givetvis kan tänkas vara mer utbredd inom
vissa yrkesgrupper med relativt lag utomäktenskaplig fruktsamhet än
inom andra med relativt hög.
Redan av det föregående torde framgå, att jag ansett det vara av
föga värde att yrkesfördela de ogifta barnaföderskor, jag ej kunnat
identifiera i folkräkningsmaterialet (som ogifta). Men på grund av
metodfrågans (»identifieringsmetodens») stora både praktiska och
teoretiska betydelse, vill jag här ytterligare understryka mina
synpunkter, så mycket hellre som denna mycket komplicerade fråga
hittills aldrig diskuterats.
Den ojämförligt största delen av de »ej identifierade» ha först och
främst endast en mycket kort tid varit kyrkoskrivna i Stockholm, ja
t. o. m. inflyttat dit först sedan grossessen redan kommit i gång och
åter utflyttat kort efter nedkomsten — såsom framgår av de in- och
utflyttningsdata jag införskaffat från mantalskontoret. Jag har fått
det bestämda intrycket, att Stockholm i stor utsträckning attraherar
kvinnor i dylik situation. Måhända vilja de. föda »obemärkt», och
kanske sedan utackordera barnet med hjälp av den förträffliga
stockholmska barnavårdsnämnden. Jag har sett flere fall. då det är
uppenbart, att barnaföderska låtit »skenskriva» sig i Stockholm för en
eller annans fördels vinnande (i ett fall emedan både barnafadern
och morfadern voro ledamöter av barnavårdsnämnden i moderns
hemförsamling och därför icke ville ha barnet där). Under alla
■förhållanden belasta dessa »tillfälliga barnaföderskor» de officiella
stockholmska utomäktenskapliga fruktsamhetstalen på ett obehörigt
sätt, vilket förhållande lämpligen borde göras till föremål för en sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
