Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barometern
N:0 7. Fredagen den 18 Oktober 1861.
Utkommer hvarje helgfri Fredag kl. 12. Utdelning och prenumeration sker i Helsingfors S Herrar Frenckell ft: Sons bokhandel; i Landsorten S alla Postkontor.
Priset för den SterstSende tredjedelen af detta Sr är i Helsingfors 50 kop., i landsorten 64 kop. Lösa numror säljas à 4 kopek.
Öfversigt.
De utländska tidningarnes spalter hafva varit fyllda af
vidlyftiga resonnemanger om betydelsen af mötet i
Com-piègne mellan konungen af Preussen och kejsar Napoleon.
Naturligt är alt man på olika orter har haft olika åsigter
om vigten af detta sammanträffande. De flesta tyckas dock
öfverensstämma deri, att man icke kan vänta några
särdeles vigtiga resultater af detta möte. Enligt en version
skulle ändamålet med besöket ha varit att träda en
öfverenskommelse om bästa sättet att snart reglera de italienska
angelägenheterna. Äfven säges det, att underhandlingar
varit å bane om konungariket Italiens erkännande af
Preussen. Något sådant erkännande har likvisst ännu icke ägt
rum. Det enda steg Preussen hittills tagit på denna bana
är att konung Frans den II icke blifver representerad vid
preussiska konungens idag skeende kröning i Königsberg;
men detta motverkas deraf att Victor Emanuels
representant icke kommer att der uppträda såsom italienskt
sändebud, utan endast såsom skickad af konungen personligen.
Något förr än sammanträffandet mellan de båda
monarkerna hade den franska balfofticiella pressen, isynnerhet
tidningen Constitutionel med de svartaste färger utmålat
tillståndet i Genève ock förklarat detta samhälle gå sin
upplösning till mötes. Den lifliga notvexling som för
obetydliga tvisters skull en längre tid förut blifvit förd mellan
den franska och schweitziska regeringen, kunde, jemte
ofvannämnde utfall, ge anledning till den farhågan, att den
kejserliga regeringen ville skaffa sig en anledning att med en
coup de main sätta sig i besittning af en god strategisk
position. Dessa farhågor kunde hafva ganska goda skäl för
sig, då man vet hvilket vigtigt inflytande, under en
förveckling mellan Frankrike och några tyska stater, Schweitz’
hållning kan hafva på stridens utgång. Om dessa
omständigheter sammanställas med preussiska konungens besök,
så tyckes detta dock kunna gifva anledning till freds
förhoppningar. Monitören förklarar nemligen att Constitutionen
åsigter icke utgått från franska kabinettet.
Åtskilliga omständigheter kunna för öfrigt för
närvarande bidraga att afskräcka franska regeringen från att
inlåta sig i betydande strider. Ställningen i Frankrike är
i många fall svår nog. Den otillräckliga skörden, som gör
en större import af spanmål till en nödvändighet, har jemte
åtskilliga andra omständigheter, såsom det amerikanska
kriget o. s. v., förorsakat en minskning i penningeförrådet och
i allmänhet en nedtryckning af den industriella verksamheten.
Brödprisen stiga och arbetarne hotas på många ställen med
sysslolöshet. Ännu synes väl icke dessa svårigheter ha
förorsakat några politiska rörelser, men anledning att befara
sådana saknas ingalunda.
Ställningen i Italien är tills vidare oförändrad. Den
romerska frågan är allt lika olöst som förut. Emellertid
pågår fortfarande en agitation, som söker att afvända sin-
nena från åtskilliga af kalholska religionens dogmer.
Härvid skonas naturligtvis icke heller påfvens verldsliga makt.
En af jesuiten pater Passaglia på latin utgifven broschyr i
denna syftning liar väckt mycket uppseende, då det
onekligen är ett tidens tecken att presterskapet sjelft börjar
angripa sin förman påfven. Denne tyckes deremot icke i
ringaste mån vara medveten om den nya tid och de nya
idéer som nu inträdt. Liksom man vid Luthers
uppträdande såg den påfliga stolen vidtaga den ena åtgärden efter
den andra, som i klart ljus framställde dess många fel och
brister, och derigenom i icke ringa mån bidrog till att
under-lijelpa reformationens seger, så ser man äfven nu den helige
fadren visa prof på alt ban ingenting glömt och ingenting
lärt. Såsom bekant är, har en viss jäsning varit rådande i
Tyrolen, derföre att den österrikiska regeringen visat sig
något tolerantare än förut mot de dervarande
protestanterna. En bel hop rättrogna katholiker som vändt sig till
påfven, för att framställa sina bekymmer häröfver, hafva
fått det hugnande svaret, att deras religiösa nit är en
glädjande företeelse i denna onda tid och att den helige fadren
skall göra allt hvad som står i hans makt för att taga
österrikiska regeringen ur sin villfarelse.
Det länge cirkulerande ryktet om Cialdinis afgång från
ståthållareposten i Neapel har nu besannat sig. Han lärer
efterträdas af general Lamarmora. De orsaker, hvilka först
föranledde Cialdinis afsändande till Syditalien, de der rådande
oroligheterna, tyckas nu icke mera finnas till. Ett försök
af en spansk carlist, Borgès, som med en trupp landstigit
i Calabrien, att åter åstadkomma en resning till förmån för
konung Frans, har haft den utgång, man med lätthet kunnat
förutspå, idet att Borgès blifvit tillfångatagen och skjuten.
Den österrikiska kraftåtgärden i Pesth har, såsom
man kunde vänta, icke förmått ändra ungerska folkets
sinnesstämning. Pesther-komitatets tjenstemän lemnade
man-grannt sina befattningar och något tecken till skrämsel
visade sig icke. Regeringen, som insett alt effekten icke
blef sådan man väntat sig, har också nu låtit trupperna
i största tysthet borltåga från komitats-komiténs lokal. Till
Wiener-riksrådets behandling hafva nu blifvit öfverlemnade
tvenne lagförslag rörande medborgarnes skydd mot
godtyckliga åtgärder. De äro båda affattade i den mest liberala
anda — skada blott att de hafva föga utsigt att blifva annat
än en död bokstaf.
I Amerika liar lyckan fortfarande visat sig blid mot
unionisterna. General Lane har slagit en corps separatister
vid Papensville. Äfven i vestra Virginien hafva de
konfedererade nödgats draga sig tillbaka. Separatisterna hafva
dessutom öfvergifvit sina framför Washington inneliafda
positioner, hvilka blifvit besatta af unionens trupper.
Bankerna i Newyork hafva ytterligare deltagit i unionslånet med
femtio millioner dollars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
