Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jarlen gaf till svar, att han lämnat skatten ifrån sig
hel och hållen och gifvit den åt konungens sändemän.
»Ej vet jag», sade han, »hvad de sedan gjort med
den, om de bragt konungen den, eller de lupit bort
med den ur landet. Men då I nu kommen med
järtecken, de där visa, att I ären sände af konungen, skall
jag reda ut all den skatt, som med rätta hör honom
till, och lämna den åt eder. Dock vill jag ej borga för,
huru I kommen att handskas med den.»
De stannade där någon tid. Jarlen redde ut skatten,
endels i silfver och endels i gråverk. Vid afskedet sade
Egil till honom:
»Nu skola vi föra till konungen den skatt, vi här
tagit emot. Men veta skall du, jarl, att detta är vida
mindre gods än hvad konungen menar sig här hos dig
äga; och är dock ej den bot tald med, som I synens
honom hafva att gälda för de sändemän, man säger I
låtit dräpa.»
Jarlen svarade, att slikt till fullo var osant. Därpå
skildes de.
När Egil var borta, kallade jarlen till sig tvänne
bröder, de där bägge heto Ulf. Han sade till dem:
»Egil, han den store mannen, som varit här en
tid, varder oss alt till skade, när han kommer fram till
konungen. Kunna vi skönja, hvad tal han om oss skall
föra, när han slungade oss upp i ögonen slikt om
konungsmännens dråp. Nu skolen I draga efter dem och ej
låta dem hinna till konungen med slikt baktal. I skolen
dräpa dem alle. Jag finner det rådligast, att I sätten
försåt för dem i Edeskogen. Tagen med eder så månge
män, att det varder säkert, det ingen af dem slipper
undan, och I själfve ingen manspillan liden.»
Bröderne gåfvo sig, med trettio man in i skogen,
och kände de där hvar enda stig.
I skogen voro tvänne vägar. Den ene förde öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
