Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JOMSVIKINGARNES SAGA - 13. Jomsvikingarne härja i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då Germund nått in i skogen, stannade han på en plats,
hvarifrån han kunde urskilja männens röster, ty det syntes honom fåvitskt att icke kunna berätta, hvilke denna härs höfdingar voro — helst som han sjelf fått sig ett sådant märke.
Af de ord och rop, han hörde, vardt han viss om, att det
var jomsvikingarne, som kommit dit. Han fick äfven veta, hvem som gifvit honom hugget.
Jomsvikingarne höllo vakt, på det ingen måtte slippa ut ur
bygden. En och annan, som sökte smyga sig bort, vardt strax
nedhuggen eller motad tillbaka in i elden. Den gafs af det ena huset åt det andra.
Omsider hade vikingarne bränt ned hela bygden med allt
det folk, der bott.
Ingen slapp undan utom denne ende, nyss nämnde Germund.
Han strök in i skogar och snår, och det säges, att han i tre
dygn ströfvat ute i ödemarker, innan han nådde en bygd.
Här gaf han sig strax i samtal med folket och togs mycket
gästvänligt mot, så snart man fått veta, hvem han var.
Han drog vidare, tills han fick spörja, hvar jarl Håkan och
sonen Erik voro på gästning.
De uppehöllo sig på gården Skugge.
Mannen, som höll gästabudet, hette Erling. Han var jarlens
länderman.
Det var sent på dagen, då Germund hann fram till Skugge.
Han gick strax in i dryckeshallen, trädde hän till jarlen, som satt vid bordet, och helsade honom.
Han tog väl emot helsningen och sporde efter tidender.
»Stora tidender har jag att förkunna», svarade Germund.
»Goda skola de vara, och godt skola de bringa», sade jarlen.
»Nog kommer jag med tidender, men de äro onda och dertill sanna», återtog Germund. »Jag skall mäla eder ett stridsbud:
en stor här har fallit in i landet; den drager fram med gruflig ofrid och våldsverkan och gör edert rike den argaste skada —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
