Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JOMSVIKINGARNES SAGA - 13. Jomsvikingarne härja i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så led natten.
Nästa morgon sände jarlen någre män norrut till Lade att
der bringa sonen Sven detta budskap om örlig samt bjuda honom se till, att folket som snabbast samlade sig ifrån hela Trondhjem; han skulle ock med män och vapen utrusta hvarje skepp, han kunde erhålla.
Jarl Håkan grubblade tillsamman med sina klokaste rådgifvare
mycket öfver, hvad beslut man nu hade att fatta.
Hans första råd var, att vårdkasar skulle tändas, budkaflar
sändas ut och folkhopar gifva sig i väg åt alla håll. Han bjöd en hvar att draga åstad, som vågade värja sig och sitt gods.
Sjelf bröt han genast upp från gästabudet med det manskap,
han vunnit.
Han tågade in i Römsdalen. Sedan samlade han folk både
i Nord- och Södermöre. Ländermannen Erling sände han söderut
till Rogaland att der draga ihop härflockar. Han affardade bud till alla de vänner, han hade i landet, att de skulle sluta sig till honom. Jemväl lät han bud gå till de män, han låg i osämja med; han bad dem komma till sig och helsade dem, att han nu ville förlikas med hvar och en, som blott gjorde honom följe, hade han ock förbrutit sig aldrig så svårt; han förläte den man allt, som blott räckte honom en hjelp.
Hans son Erik for norrut igenom Nömdalen och öfverallt
omkring på öarna längs kusten.
Då han var i Hamarsundet, hände sig, att sex skepp kommo
honom till mötes.
Den man, som förde an folket, hette Torkel och benämndes
midlång. Han var en väldig viking, svår att handskas med. Med jarlen låg han i skarp delo, ty han hade föröfvat många
illgerningar och gjort riket mycken skada både med dråp och rån. Ofta hade Håkan sändt manskap mot honom för att få honom ur lifve, men alltid hade han kommit undan.
Då Erik stött på honom i sundet, tog han så till orda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
