Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hos många där på gästabudet kom Egil i ynnest fór sitt
glada skaldskap. Och intet berättas om, att föräldrarne ens
bannat honom för hans själfrådighet.
*
Stolt svar.
Sexåringen Arngrim var en mycket stolt gosse.
En dag lekte han samman med den fyraårige Stenulf.
Då bad denne honom att få låna hans mässingshäst, och
sexåringens svar lydde:
“Jag vill förära dig den, ty vår ålder är nu sådan, att
en slik leksak passar dig vida bättre än mig.“
Sedan berättade den lille Stenulf fór sin fostermoder,
hvilken präktig gåfva han fått af kamraten Arngrim, och hon
genmälte, att det var väl, att de voro så goda emot
hvarandra.
*
Från konung Olof den heliges barndom.
Konung Olof den helige uppfostrades som barn hos sin
styffader, den store åkerbrukaren och fylkeskonungen Sigurd
Syr, och modern Asta, en storsint kvinna.
Han var en duktig sven, fager och klok.
En dag, då Sigurd Syr skulle rida bort, fans ingen af
männen hemma på gården.
Han befallde då sin lille styfson, den blifvande store,
konungen, att gå till stallet och där sadla åt honom en häst.
Olof gick hän till getstallet, tog där den störste bocken,
ledde den fram på gården, lade på den konungens goda sadel,
gick sedan in och sade, att han nu gjort gångaren redo till
färden.
Konung Sigurd trädde ut, och när han såg, hvad Olof
gjort, utbrast han:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/baunordman/0065.html
