Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anm. Den ledande tanken för denna del af Platos ethik. Dea
Platonska ethikens fullkomligheter och brister i läran om det
högsta goda.
B) Läran om Dygderna.
I* Dygden = den måttgifvande förmågan (Eth. A. IV) är:
a) själens sanna goda, lifvets förarinna och grunden till allt det
goda deruti; b) en till sitt väsende, men mångfaldig i sitt
framträdande hos och genom menniskan. Grunden härtill.
II. Dygden såsom mensklig character är a) ^QÖvrja t g, insigt
i det goda eller måttet, lifvets mathematik; kan läras (utvecklas),
men äfven hos menniskan fördunklas; skiljnaden emellan
mängdens och philosophens dygd; b) dvågeia, kraft att mot sinnligheten
rädda ÖQi>rt åöl£a om hvad som är att frukta och icke frukta; c)
awyiQOGvvvi, sinnliga begärens sammanstämmighet och frivilliga
lydnad under förnuftet; d) åixaioovvtj, resultatet och enheten af
de förra, således ej endast afseende det yttre handlandet.
III. Rättvisan bildar det sedliga lifvets sammanhang inom den
enskiljda menniskan såväl som inom staten.
Anm. Om tapperhetens och måttlighetens sanna betydelse, samt
om dessa dygders förhållande till ifQovr^ig.
C) Låran om Staten eller Politiken.
Politikens olika betydelse hos Plato och i allmänhet hos
Grekerna å ena sidan, samt hos de nyare philosopherna å den andra.
I. Statens uppkomst och ändamål: a) staten uppkommer i tiden
af beltof i följd af menniskomas olika naturliga anlag; b) dess
ändamål är det godas förverkligande = rättvisan, hvarför den ock
beherskar allt sedligt, c) Familjens subordinerade vigt för Plato.
II. Statens beståndsdelar, dess j:ne stånd: a) §ovXevtixov,
ém-xovqixöv och j£i?i?juaTKfrcxöv. Paralellism emellan dessa och
menni-skans 3:ne själsförmögenheter. b) Skarp afsöndring af stånden, i
synnerhet af. undersåtar och öfverhet. c) Ståndens ordnings
sub-ordination, functioner och respectiva dygder.
III. Ständsvalen bestämdes af ¡iovXevxixöv; a) anledningen till
detta stadgande, äfvensom dess skiljnad ifrån de orientaliska kast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
