Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. En positiv bestämning hos ett väsende innebär en dess
fullkomlighet, och en negativ tvärtom en ofullkomlighet. Dock
erinras, att icke all bestämning, som från den sinnliga synpunkten och
enligt språket synes positiv eller negativ, också är det i sjelfva
verket eller från förnuftets synpunkt.
2. Men hvarje lägre, ofullkomligare, mindre positivt bestämdt
väsende har en fullkomligare bestämdhet, när det tänkes eller ingår
såsom bestämning i ett högre, och denna dess bestämdhet är så
mycket fullkomligare ju högre det senare är.
3. Deraf följer således, att alla väsenden ega sin absoluta
bestämdhet och fullkomlighet först såvida de tänkas i och af det
högsta väsendet, hvilket också sjelf just är det absoluta systemet.
Anmärkningar om uttrycken: det högsta väsendet, väsendernas
väsen etc.
4. Vidare följer ock häraf, att det högsta väsendet och hvad
detta innehåller, det absolut fullkomliga, är det i sig sjelf
ursprungliga varat, hvilket i allt förnimmande förnimmes, äfven när det, som
actu förnimmes, är eller visar sig såsom någonting annat.
5. Det sanna och fullkomliga förutsättes alltid i och för det
falska och ofullkomliga, ty när någonting förnimmes ofullkomligt,
och derigenom annorlunda eller såsom ett annat, så är det något,
som sålunda förnimmes, just det fullkomliga.
6. Derföre är ock hvart och ett vara eller väsende sannt och
fullkomligt, äfvensom lefvande eller sjelfmedvetande och
sjelfständigt i samma mon, som det är för sig sjelf, hvad det är i och
för Gud.
7. Sanningen består nemligen icke i förnimmandets
öfverens-stämmelse med sitt object, eller tvärtom, ty denna
öfverensstäm-melse eger alltid rum; utan den består i förnimmandets enhet och
identitet med det gudomliga förnimmandet. Vidare anmärkningar
om detta begrepp.
§ 9-
Då nu enligt det föregående philosophien i sin idee är det
vetande eller förnimmande, som är absolut identiskt med väsendet
eller det varande, så måste den hafva fullkomligt samma
bestämningar som det egentliga väsendet (§§ 6, 7), och följaktligen vara:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
