- Project Runeberg -  Skrifter / Del 2 /
380

(1883-1901) [MARC] Author: Christopher Jacob Boström With: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 176.

Att representera en person är i allmänhet att föreställa honom
i sinneverlden eller att för något ändamål der vara eller verka i
hans ställe. Om ändamålet dermed är att endast väcka eller
bibringa föreställningar om honom sjelf eller hans sätt att vara och
handla, så har representerandet en theoretisk eller aesthetisk
betydelse, och kan då kallas symboliskt eller mimiskt; men är ändamålet
att i hans ställe företaga och utföra de yttre handlingar, genom
hvilka han har att lefva och förverkliga sig i sinneverlden, så har
representerandet en practisk betydelse, och kan då kallas moraliskt
eller juridiskt; och det är klart, att endast det senare slaget kan
komma i fråga inom samhällsläran i allmänhet och stats- eller
rätts-läran i synnerhet.

§ 177-

Att representera en person i ordets practiska bemärkelse är att
sjelfständigt innehafva och utöfva alla hans pligter och rättigheter,
eller att vara det högsta bestämmande organet för allt hans
förnuftiga handlande (§ 30) inom sinneverlden. Om nemligen den
representerande icke fullständigt innehade alla de rättigheter, som der
tillkomma den representerade, så kunde han icke sägas föreställa
just denne sjelf eller hans jag — hans förnuftiga vilja eller
personlighet, utan han vore då antingen endast ett underordnadt organ
för hans verksamhet, hvilket sjelft förutsatte ett högre, eller ock
endast en fullmägtig eller ett ombud för honom, hvilket är något
helt annat, såsom det skall visa sig i det följande. Också kallas
derföre den representerande på svenska än den representerades
huf-vudman, än ock hans öfverhufvud, men rättast och egentligast
likväl hans målsman, d. v. s. utöfvaren af alla hans méU eller
rättshandlingar. Dock är den vanligaste benämningen hans representant
(på latin caput eller caput repraesentativum), i synnerhet när det ej
endast är fråga om representerandet inom familjen, hvarföre vi
också här merändels blott begagna denna benämning.

§ 178.

Den representerande personen måste vara en mensklig eller en
sinnligt-förnuftig vilja; ty utan att han vore förnuftig, kunde han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:34:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcjskrift/2/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free