Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett godt mod och en fast vilja att icke gifva med sig. Det
har jag sjelf försökt För öfrigt får nästan hvar och en
vetenskapsman vidkännas en period i sin lefnad, då hans
helsotill-stånd är mer eller mindre illa deprimeradt, och detta måste
naturligtvis vara så mycket mera kännbart, om det inträffar
vid den tid, då man är nygift Att du ej för ditt lidande hellre
sökte Ronneby, som är närmare, förundrar mig. Jag tror att
ett par små glas ur källan der skulle hafva bekommit dig
bättre än flere vid Porla, som dessutom måste vara ganska litet
behaglig under en sådan sommare, som den närvarande. Ett
annat år förmodar jag att du väljer klokare, och för att ej
sakna sällskap, kan du då taga din Fru med dig.
På dig och Sahlin räknar jag, som du här ser, för
philosophiens lif i vårt Sverige. Ribbing är skarpsinnig nog; men
han är mägtigare att uppfatta och bedöma, hvad audra hafva
sagt, än att frambringa någonting nytt sjelf. Dessutom är hans
stil alltför svår och blir det än mera med tiden. De
Studerande klaga redan, att hans perioder blifva alltför långa och
invecklade, så att de hafva svårt att följa honom och rätt
uppfatta hans föreläsningar. Detta är ett fel, som tyvärr tillväxer
med åren. Äfven Sahlins stil har det felet, att den är
förmyc-ket abstract och skarp. Vill han göra verkan såsom Författare,
så bör han, medan tid är, slå sig ifrån den stränga dialectiska
formen, och offra något, jag vill ej säga åt gracerna, men åt
de mindre vetenskapligt bildade läsame. Äfven en Plato hade
måhända blifvit lättare förstådd, om han icke så strängt hade
användt den dialectiska formen. »Hufvudsaken», säger Lessing
på ett ställe, »är, att man vet någonting väl och uttalar det
tydligt och klart Hvad man kallar förklaringar och bevis, är
sedan i de flesta fall någonting hjertans öfverflödigt»
Allt detta rör icke dig på något sätt Din skrift i Nya
Dåligt Allehanda har både af mig och af alla andra här å orten
rönt det varmaste bifall. Den höll emedlertid på att icke blifva
införd i Tidningen. Men då en Studerande Kjerrman härifrån
sammanträffade med Redacteurerne i Stockholm och skarpt
förehöll dem att de ville undertrycka skriften, och äfven upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
