Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Hymens band.
Ja, det var verkligen sant. Inte heller Kristina
Nilsson hade undgått att träffas av Amors pilar,
Efter att så många gånger sjungit »jag älskar dig»
från scenen, blev det hennes tur att i verkligheten
tolka de känslor, som hon förr lärt sig i librettons
utanläxa. För de mest intensiva Kristina
Nilsson-svärmarna blev kanske nyheten en chock.
Margareta tänkande på någon annan än sin Faust,
Ophe-lia ej längre drömmande blott om Danaprinsen —
sånt tyckes somliga så svårt att fatta. Men det var
i alla fall så. Ryktessmideriet hade förresten redan
förut sysslat med henne, och än var hon »enligt
säkert förljudande» förlovad med den snillrike
franske tecknaren Gustave Doré, än med någon
ungdomsvän från sitt hemland, vars bild hon trofast
burit i hjärtat. Vid det nämnda sammanträffandet
med landsmännen från fregatten Josephine, yppade
Kristina Nilsson själv rätta förhållandet. Hon var
förlovad med en ung fransman, Auguste Rouzaud.
Den lyckliga fästmannen kom förresten över för
att hälsa på sin trolovade, som han varit så pass
länge skild ifrån och publiken, den kvinnliga i
synnerhet, slukade naturligtvis tidningarnas beskriv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
