Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 177 —
ihjäl i den här tystheten, ty i köket hör man
ingen menniska röra sig — rättorna är det enda
jag hör och ser här, och de dansa ocksä fritt
omkring golf och väggar.
— Räf ter, Sägen sie? viser det sig ràtter här
om ljuse tagen?
— Ja, både dag och natt hälla de sin dans
här.
— Ja så! das ist gut! lägg dig nu in ruhe,
barn lille, gutenacht!
När Aron åter befann sig ensam, putsade han
nålen ren, och gissade fullkomligt till sanningen,
då li.n trodde attraitorna dragit ned smycket Iran
öfra våningen, hvarest ban visste alt den unga
Grefvinnan redan öfver älta dagar legat eländigt sjuk.
Att lian ej kunde förmå sig återlemna nålen., skall
visst ej förundra någon, som känner den
menskliga egennyttan i allmänhet, och den giriges i
synnerhet, han beslöt derföre att ej visa nålen lör
Annastina (som likväl genom den öppna dörren
sett honom göra fyndet, utan att i sin unga
tanklöshet just fästa någon särdeles vigt dervid), noga
vakta sig att göra förfrågningar om densamma i
öfra vaningen, och slutligen att göra sig af med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
