Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 86. Vargen och stoet - 87. Ögonen, ur Norléns sångbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långa tider rest i de länder, där dessa språk
talas.»
Så gick vargen bort och frågade stoet efter >
priset på fölet och erhöll till svar: »Läs blott!
Det står skrivet under hoven på min högra
bakfot.» — »Låt se då!» sade vargen, och stoet
lyfte upp foten litet. Men, innan vargen fick
tid att rätt betrakta bokstäverna, gav stoet
honom ett slag, så att han varken hörde eller såg
på en lång stund.
Räven hade emellertid gått sin väg. Då han
efter ett par dagar mötte vargen, frågade han:
»Nå, huru gick handeln med stoet? Vad stod
att läsa under hoven?» — »Ack», sade vargen,
»du kan ännu läsa den skriften på min panna;
hoven var beslagen med sex nya söm.»
87 Ögonen.
Jag känner ett par fönster små
uti ett rörligt hus;
dem skådar hela .världen på,
och in de släppa ljus.
En målare ock sitter där,
förstår sin konst rätt gott.
Han målar utan allt besvär
vitt, svart, rött, grönt och blått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
