Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 107. Fåret - 108. Lammets ofärd, av B. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om sommaren tvättas fåren. Sedan klipper
man av ullen. Av denna spinner man garn,
varav många slags klädesplagg vävas och stickas.
— Under vilken årstid äro yllekläder mest
behövliga?
108 Lammets ofärd.
Det var en härlig månskenskväll. Några får
och lamm sprungo på en äng glädjande sig åt
sin frihet. Plötsligt hördes herdens valthorn
ljuda. Dess locktoner manade fåren att samlas
kring honom.
Välkända voro dessa ljud för lammen. De
skyndade också genast till sin herde. Men ett
af dem, som fattat behag till friheten därute i
det vackra månskenet, låtsade sig icke höra de
manande tonerna. Det stannade kvar på
marken, då de öfriga fåren och lammen villigt gingo
in i »fållan».
Berusat av sin frihetsyra sprang lammet allt
längre bort i ödemarken. Varken herdens
hornlåt eller de andra fårens bräkande kunde förmå
det att återvända.
Nej — friheten och grönskande, betesrika
ängar vinkade i fjärran. Alltså — framåt!
Men de ljusa förhoppningarna skulle snart
svikas. I ett busksnår glimmade ett par skarpa,
rovlystna ögon mot det lekande, jublande
lammet.
Det hade ej varseblivit dem. Därför
fortsätter det sin muntra färd i månskenet. Dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
