Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 236. Lille Matti, av Z. Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom en olyckshändelse hade deras son och
son-hustru omkommit, och de gamla sutto kvar i stugan
helt ensamma med sin sorg, sin fattigdom och sitt
barnbarn. Detta var en liten pilt, som hette Matti.
Han var rund och rödblommig som ett moget äppler
och ärliga, klarblå ögon hade han och ett hår så
gult som guld.
Om du någonsin farit förbi det lilla torpet, liar
du säkerligen sett honom i fönstret. Kanske for du
en mörk och kulen höstafton den vägen fram. Då
har du sett elden glimma, lysande klar på
spisel-hällen i den lilla torpstugan; den blinde soldaten
sitter och binder sin not, den gamla gumman läser högt
ur bibeln om huru de fattiga, blinda, som bo i det
mörka landet, skola se ett skinande ljus. Det ljuset
är Jesus Kristus, som öppnar de blmdas ögon. Och
lille Matti sitter på hällen i eldskenet med katten f
sitt knä. Han iiör så fromt på, liksom visste han
nog, vad farmor läser. Det är andakt, och det är
oskuld där inne; där är bönens frid, som läker
hjärtats sår; där är förtröstan till Gud, som mildrar all’
livets nöd.
* Lille Matti åt hårt bröd och drack svagdricka r
vardagslag, men ibland vankades potatis och sur
mjölk, och då var det kalas. Därav frodades han
och växte för vart år trindare. Men han led brist
på en här i världen oumbärlig sak — han hade inga
byxor.
II.
En gång väntades besök där i trakten av en hög
herre, som reste i landet, och så hög var han, sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
