Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 270. Det skrynkliga förklädet, av Z. Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men nästa gång kom hon ändå
med förklä’t skrynklat likaså
på både avigan och rätan.
6. »Det går ej an, det är ej rätt»,
sad’ lärarinnan. »Kära Skrålla,
är förklä’t ej i morgon slätt,
så skyll dig själv, mitt barn, för det,
om du i skamvrån får dig hålla!»
7. Jo, jo, här var ju domen kort,
här hjälpte ej att saken skruva,
och Skrålian, stackare, gick bort
med ögon av den röda sort,
som när man har en duktig snuva.
8. Nu hände nästa morgon, att
just lärarinnan gick till hamnen.
Där såg hon Skrållan sysselsatt
att plocka stickor som en skatt
och bära bort dem uti famnen.
9. Ty så gick Skrållan alla dar
att tigga litet ved från skutan,
och klädd till skolan, som hon var,
hon veden till sin mamma bar,
som annars nog fått vara utan.
10. Då märktes nog, varav det kom,
att Skrållans förklä’ satt så illa,
och lärarinnan tycktes, som
hon icke låtsade därom,
men inom sig så log hon stilla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
