Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SttDERLÄNDSKAN I NORDEN.
Går jag åter uti södems lunder?
Slår mot stranden medelhafvets våg?
Ser jag åter de naturens under,
Dem jag förr med tjusta sinnen såg?
Sol, som på en högblå himmel skiner,
Land, af konstens marmorstoder prydt,
Klara röster, ljufva mandoliner, —
Hör jag, ser jag, er i dag på nytt?
Dessa ädla, dessa rena dragen
Högg ej Fidias’ mejsel dem just så?
Detta väsen, prägladt af behagen,
Grekiskt är, och vida mer ändå.
Hårets svarta midnatt öfver kinden
År för mörk för nordens sommartrakt.
Rösten lånat har sin tlägt af vinden,
Sin metall ur gyllne grufvors schakt.
Söderländska! sjung, ack, sjung i norden,
Sol och värma oss förfrusna gif!
Dödt är hjertat här och grå är jorden,
Sjung blott du, och allt får farg och lif:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
