Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sidan söker han att genom logiska skäl befästa sin
grundåsigt: att planeternas menniskor likna oss,
såväl i fysiskt, som i intellektuelt och moraliskt
hänseende; en åsigt hvaröfver vi för ögonblicket ej ännu
yttra oss, men hvilken vi skola afhandla, när vi gå
att undersöka den komparativa beboeligheten hos
de olika planeterna och jordemenniskans biologiska
tillstånd. Huyghens öfverträffar Fontenelle både som
vetenskapsman och som filosof.
Författaren till Telliamed[1], mera känd genom
Voltaires gyckel än genom egna förtjenster, säger,
att Huyghens arbete blef temligen illa emottaget af
hans samtida, och att man hos honom fann mycket
prål men föga grundlighet. Vi ämna ej heller egna
denne författare någon allvarlig uppmärksamhet.
Hans filosofiska blick synes oss ej synnerligt
omfattande. I det kapitel af hans arbete, der han
sysselsätter sig med läran om verldarnas flertal, framkastar
han den tanken, att, om vi ej haft månen, vi ej
skulle haft något begrepp om verldarnas flertal,
emedan detta begrepp härledes från den kännedom vi
hafva om honom. Detta sätt att se är temligen
trångbröstadt. Observationerna på himlakropparna
hafva ej gifvit upphof åt läran; den fanns förut
såsom ett naturligt begrepp hos vår ande; den har
blott utvecklats och befästats genom de sednaste
seklernas upptäckter.
Vi hafva nu kommit till det adertonde seklet.
Äfven här se vi de ryktbaraste filosofer,
naturforskare och matematici i massor gruppera sig omkring
vår lära.
I främsta rummet fritänkaren Bayle, hvilken
tillhör det föregående seklet, den namnkunnige
Leibnitz, Bernouilli, Thomas Burnet och Nehemia Grew,
Kosmologiens författare; sedermera Isac Newton i sin
Lära om Optiken; William Whiston i sin Teori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
