- Project Runeberg -  Bebodda verldar eller vilkoren för himlakropparnas beboelighet /
116

(1866) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

principer, som aldrig förblifva overksamma, genom
tusen sinom tusen kombinationer frambragt andra
varelser af alla former, alla storlekar, alla
proportioner, lika mångfaldiga som kombinationerna
sjelfva ]).

Materialisternes system är, som man ser,
gynnsamt för vår lära; men vi tro att detta härrör
endast deraf, att denna lära naturenligt utvecklas ur
idéen om utvecklingarna ur materien; och, oaktadt
det stöd dessa filosofer kunna lemna oss, är det vår
pligt att ej förena oss med dem och att ej för ett
ögonblick lemna vår lära mellan deras händer; ty
vittnesbördet från sådana, som ej i verldsalltets
byggnad kunna skönja någon styrande intelligens,
förefaller oss ur stånd att kunna draga någon som helst
med sig.

Vi ämna ej inlåta oss i en ändlös diskussion
om bevisen för Guds existens, ty här är ej rätta
stället för en sådan; men vi vilja med några ord
framställa vårt sätt att se.

Men vi säga att, trots vår vördade mästare
Laplace, som betecknade Gud med ordet en onyttig
hypothes 2), trots den hegelska skolans lärde
lärjungar, trots August Comte och hans medtäflare, trots
anseendet hos många ansedda namn, hvilkas
omnämnande är öfverflödigt men hvilka af mer än ett
skäl äro oss kära, vi ej tveka att, oberoende af
hvarje dogm, ja till och med af hvarje religiös idé,
uttala vår tro på Guds existens; ty bevisen för

O Se, under gamla tiden, de joniska, eleatiska, atomistiska,
epikureiska och stoiska skolorna . . .; för den nya tiden, Spinoza, som
öppnade vägen för nutidens tyska tolkningar och filosofier,
hvilka nu hålla på att öfversvämma Frankrike.

a) Efter utgifvandet af sitt stora arbete, »la Mécanique céleste,»
tillegnade Laplace det kejsaren. Sedan denne läst det,
tillkallade han astronomen och uttryckte för honom sin
förvåning att i hela arbetet ej en enda gång hafva påträffat ordet
Gud. — Sire, svarade Laplace, jag har ej varit i behof af
denna hypothés.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebodda/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free