Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvdriften vid Åmmeberg - II. I Vieille Montagnes regi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gruvdriften vid. Åmmeberg
XIV, S:t Paul, Sincay och Le Hon samt den från en
förkastningsbrant vid det i väster angränsande granitområdet
indrivna Schwarzmannsstollen. Denna väldiga stoll, som
påbörjades år 1861, går från en dalgång, kallad
Ekers-hyttedalen, där dess "gima" är belägen, på en höjd av
omkring 39 m över Vättern genom hela fyndigheten på 50 m
djup under dag fram till Le Hon-schaktet. Stollen, som är
3,700 m lång, är det största arbete av detta slag, som utförts
i Sverige. Numera tjänar Schwarzmanns stoll endast som
avledare för allt ytvatten samt för det från djupare nivåer
uppumpade gruvvattnet.
Vid gruvorna byggdes schakt- och skrädhus samt bostäder
för arbetare och tjänstemän m. m. samtidigt som
terrasseringar och andra arbeten utfördes.
Vid Åmmeberg krävde till en början planerings- och
byggnadsarbeten största arbetsstyrkan. Kontors- och
rättare-byggnaderna voro de första, som uppfördes. De påbörjades
år 1857. Påföljande år byggdes ingenjörsbostaden på Hägerön
samt byggnaden bredvid denna, som var bolagets första
sjukstuga med sjuksalar och bostad för sjuksköterskan på
nedre botten, samt de tvenne längst i norr på Hägerön
belägna arbetarbostäderna, vilka alltjämt tjäna sitt
ursprungliga ändamål. På vintern 1858—59 gjordes
sprängningsarbeten för kross- och vaskeribyggnaden, som började byggas
på våren 1859. Det var svårt att erhålla fast grund på den
sanka plats, som utsetts för byggnaden. Från den plats, där
bangården nu ligger, sträckte sig ett kärr till ån vid
nuvarande kontoret. Stora mängder kalksten fraktades från
Borghamn till Åmmeberg för att användas till fyllning.
Tvenne skutor gingo oavbrutet somrarna 1858 och 1859
med kalkstenslaster. Samtidigt grävdes den kanal, som leder
Åmmelångens vatten till vaskeriet och kraftstationen. Genom
uppdämning av vattnet i kanalen, som har sitt utlopp i
Vättern, erhölls kraft för drivande av vattenhjul och turbin.
Rosthyttan tillkom åren 1860—63, och under somrarna
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
