Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vardag och högtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huru de ädla män, som redan lämnat bolagets tjänst, såväl
som de, vilka nu äro våra ledare, hava burit omsorg om oss,
framkallar detta djup rörelse och tacksamhet. Främmande
för varandra och från skilda land ha vi mötts i bolagets
tjänst. Detta var i vår ungdoms dagar. Nu efter 30 à 40 års
samarbete, under vilket vi lärt oss älska och ha förtroende
för varandra, lider det mot levnadsdagens afton. Säkerligen
skola dessa äretecken stärka och uppmuntra oss att med
orubbat nit och god vilja efter bästa förmåga söka främja
bolagets bästa, som på samma gång blir vårt eget."
A medaljörernas vid Zinkgruvan vägnar talade förman
Dufva, som bl. a. yttrade:
Lyckliga för att ha sluppit socialismen.
"Dessa medaljer komma att för alltid hugfästa denna
stund i vårt minne. Och ej blott det, utan våra barn få även
se, att deras fäder blivit ihågkomna och hedrade för deras
insats på industriens mark. Vi arbetare under Vieille
Montagne äro i många avseenden lyckliga. Kanske mest
därigenom, att vi sluppit socialismen, som vill beröva oss
religionen, fosterlandet och det verkliga familjelivet. Även
bland oss har socialismen sökt intränga, men utan framgång,
tack vare den frihet att dyrka Gud efter vår bibel och vårt
samvete, som förunnas oss, och på vilken frihet ej våra
arbetschefer gjort intrång. Religionen är nämligen den bästa
skyddsmur mot det onda."
Den patriarkaliska tiden lider mot sitt slut.
Lördagen den 18 maj 1901 blev det stor uppståndelse i
Zinkgruvan. Under natten hade av "okända" händer på
åtskilliga platser uppspikats affischer, varigenom arbetarna
kallades att på söndagskvällen sammanträda i missionshuset
i Knalla för att diskutera viktiga arbetarefrågor.
Slutklämmen lydde: "Inga andra än arbetare äga tillträde".
Man var förvånad och nyfiken och gissade hit och dit.
Söndagskvällen kom, och i missionshuset samlades då
omkring 500 arbetare. Mötet öppnades av borrsmeden Eug.
Muckenhirn, som sade sig därtill vara särskilt ombedd. Han
upplyste om att meningen med mötets anordnande var att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:41:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/belgisk/0122.html
