Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugofemte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för hvad ni utan tvifvel då beklagade lika mycket som
jag nu."
"Jag måste taga på mig min del af ansvaret för
världen, sådan den då var," svarade jag. "Allt hvad
jag kan anföra till ursäkt för oss är, att till dess
nationen var mogen för det nuvarande närings- och
fördelningsväsendet, var det omöjligt att genomföra någon
genomgripande förändring i kvinnans ställning. Grunden
till hennes underordnade plats var, som ni säger,
hennes personliga beroende af mannen för sitt uppehälle,
och jag kan icke, tänka mig något annat slags
samhällsordning än den ni antagit, som hade kunnat göra
människorna oberoende af hvarandra. Apropos en sådan
genomgående förändring i kvinnans ställning kan
antagligen icke hafva ägt rum, utan att den haft en märkbar
inverkan på förhållandet inom de båda könens
umgängeslif. Det skall bli ett mycket intressant studium för
mig."
"Jag tror, att den förändring ni skall finna", sade
Dr. Leete, "hufvudsakligen består i den fullkomliga
rättframhet och otvungenhet, som nu utmärka nämnda
förhållanden i jämförelse med den förkonstling, som
härskade inom umgängeslifvet på er tid. Män och kvinnor
träffas nu med jämlikars fullkomligt obesvärade hållning,
icke eftersträfvande af hvarandra någonting annat än
kärlek. Emedan på er tid kvinnan var beroende af
mannen för sitt uppehälle, blef hon i själfva verket den
vinnande parten vid äktenskapets ingående. Denna
omständighet tyckes, så vidt man kan döma af samtida
vittnesbörd, på ett tämligen grofkornigt sätt hafva erkänts
bland de lägre klasserna, under det man bland de mera
bildade slätade öfver förhållandet genom en mängd
lagar för det passande, som läto påskina raka motsatsen,
nämligen, att det var mannen, som hufvudsakligen var
den vinnande. För att detta själfbedrägeri skulle
upprätthållas, var det nödvändigt, att han alltid skulle göra
äktenskapstillbudet. Därför var det ingenting, som
ansågs mera anstötligt för det passande, än om en kvinna
förrådde sin tillgifvenhet för en man, innan han antydt
sin önskan att gifta sig med henne. Ja, det finns till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
