Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På grund av den omständigheten att hon ännu
låg gjorde han ej samtalet långt, och hjältemodigt
avböjande en kopp kaffe till avlägsnade han sig
och sin bagageröra från hennes tält. Och han
förde med sig åtskilliga reflexioner därifrån: hon hade
ett fängslande namn och fängslande ögon, kunde
inte vara mer än tjugu år eller högst tjugutvå;
hennes far måste vara fransman, hon hade sin egen
vilja och mera temperament än som behövs, och
hon hade inte fått sin uppfostran i gränsområdena.
Över de av isen filade klipporna och ovanför
trädgränsen gick vägen rundt Kratersjön till
bergspasset som Ledde till Happy Camp och de första
dvärgtallarna. Att bära den tunga packningen rundt
skulle kräva dagar av ansträngande arbete. Vid
sjön låg en med presenning överdragen båt som
fraktade varor. Två turer med den skulle på två
• timmar skaffa över honom och hans ton. Men han
var pank, och roddkarlen tog fyrtio dollars pr ton.
»Ni har en guldgruva i den där lilla nätta båten»,
sade Kit till färjkarlen. »Vill ni ha en guldgruva
till?»
»Visa mig den», lydde svaret.
»Jag skall sälja den till er mot att ni färjar över
min packning. Det är en idé som ännu ingen har
tagit patent på, och ni kan hoppa på den affären
vad stund som helst. Är ni med om det?>>
Färjkarlen svarade ja, och Kit tyckte att han
såg trovärdig ut.
»Nåja. Ni ser den där glaciären. Tag en
yxhammare och gå dit. På en dag kan ni hugga upp
en prydlig ränna uppifrån och ända ner. Förstår ni
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
