Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det år endast genom ett sådant begrepp om Idealet
såsom konstens lag, som man kan sjunka ned till
plattheten att kalla Shakspeare för litteraturens skogsmenniska.
Men sannt är att hans diktkonst ljudar som en rask
jägaresång under skogsdoft och frisk morgonluft i
jem-förelse med den gustavianska vitterhetens parfumerade
salongsjoller och qvalmiga studerkammar-vishet.
Men jemte sinnesvärdet uppställer Leopold, såsom
vi sett, ännu en annan princip för smaken, nemligen
kon s t effekt en, ellei*, såsom han också kallar den,
bifallet till den bättre utförda saken. Jag erkänner
att jag här ej förstår Leopolds mening. Ar det ej om
konsteffekten^som smaken skall dömma? Skall ej
smaken eller den esthetiska omdömesförmågan afgöra om
ett konstföremål har eller saknar konsteffekt; .om saken
är bättre eller sämre utförd? Eller är det konsteffekten
sjelf som dömmer? Eller är det hans mening att
sinnesvärdet är det subjektiva och konsteffekten det objektiva
i smaken eller konstomdömet? Att sinnesvärdet betingar
mitt bifall till en sak för min egen skull, och
konsteffekten betingar mitt bifall för sakens skull? Otn så
är, så hade det varit rättast och klokast att låta den
senare grunden för bifall ensam vara den gällande.
Anmärkningsvärda äro de exempel af poetiskt
mästerskap, som Leopold så ofta åberopar till stöd för
sina esthetiska theoremer: Virgilius, Horatius, Boileau,
Racine, Moliére, Voltaire, Pope o. s. v. De tillhöra
nemligen alla sådana perioder, då poesien öfvergifvit
folket, upphört att vara nationernas egendom, för att
blifva ett privilegium för de så kallade bildade och
förnäma klasserna, under kontrollen af en lärd eller odlad
kritik. Detta gifver oss anledning att något närmare
taga i skftrskådning —: den högre bildningens anspråk
på uteslutande auktoritet i afseende på konsten, samt
konstens förhållande till kritiken. «Konstnärn blifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
