Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga romanens — lifseleraenter. I dessa elementer röra
sig alla de vidunderliga berättelserna om Carl den
store och Haimoniderna, Konung Artus och
Rid-darne af Runda Bordet, Robert le Diable och
Richard sans peur, — dessa elementer äro de, som
omsider funno sin upplösning i Ariostos och Cervantes
djupa ironi och Shakspeares haltfulla humor.
Romanen, sade vi, är den nyare tidens epos.
Under medeltiden bibehöll den äfven länge genom sin
bundna form en erinring om den antika hjeltedikten.
I likhet med denna torde den äfven ofta hafva blifvit
föredragen med sång och musik. Det var först senare
som den emanciperade sig till den friare gestalt, som
den prosaiska formen erbjuder. Romanen var under sin
egentliga blomstring ett nationalepos, lefde på folkets
läppar och upptog dess hela intresse, så vida folket den
tiden hufvudsakligen utgjordes af ridderskapet och
deras krigiska följen, och tidens intresse då hufvudsakligen
låg i det ridderliga äfventyret. Det var en tid af oro
och oreda: det var den nya samhällsförfattningens, den
moderna verldsåskådningens våldsamma genesis. Ett
samhälle, grundadt på principen af den förnuftiga
varelsens frihet endast för dess förnuftighets skull, var för
de gamla lika okändt, som begreppen om personlig ära,
uteslutande kärlek, ridderlig tapperhet och tro.
Medvetandet om dessa föremål utvecklades ur kristendomen,
och gör sig i sin första ensidighet gällande under de
tidehvarf, hvilkas poetiska häfdateckning riddar-romanen
är. Med chevaleriets upplösning återfördes alla dessa
motiver till sitt sanna väsende, tillbakavisades från sin
äfventyrliga excentricitet: de hade vunnit sin seger och
sitt erkännande, och med detsamma aftog deras
öfver-retade energie: de måste jemte sig upptaga och tolerera
andra och lika berättigade makter. Det objektiva i
samhället, det utmärkande för den antika verlden,
började, hittills undertryckt, återtaga sin rätt, och upptog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
