Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den romantiska skolan och dess epigoner i andra länder
tillbedjas med non plus ultra andakt. Fr. Schlegel har
i sin litteraturhistoria, med den svamlande godtycklighet
i resonnemang, som är betecknande för hans skola,
uppgjort en teori till bedömande af Calderons företräde
framför alla andra dramaturger, hvaraf hufvuddragen äro
följande. Det finnes, efter denna teori, tre slag af
drama, af hvilka det lägsta utgöres af de skådespel, «som
endast återgifva lifvets lysande yta, den flyktiga
uppenbarelsen af den rika verldstaflan». Andra klassen utgöres
af de skådespel, «som i sin dramatiska framställning jemte
passionen och den pittoreska «Erscheinung» äfven röja
den djupare meningen (Sinn) och tanken: en ända in i
det inre ingripande karakteristik icke blott af det
enskilda utan äfven af det hela, i hvilken verlden och
lifvet i sin fulla mångfald, i sina motsägelser och
sällsamma förvecklingar, i hvilken menniskan och hennes
tillvaro, denna mångtrasslade (vielverschlungene) gåta,
framställes såsom sådan, såsom gåta.» Dit hörer Shakspeare’s
drama. Men, enligt Schlegels Erachten, «har den
dramatiska konsten äfven ett annat och högre mål. Den
skall icke blott framställa tillvarelsens gåta, den skall
äfven lösa den: den skall föra lifvet utur det
närvarandes förvirring och genom densamma till slutlig
utveckling och slutligt afgörande. Derigenom griper dess
framställning in i framtiden och framställer för våra ögon
den inre menniskans hemligheter. Och detta är något
helt annat än hvad man vanligen kallar katastrof i ett
skådespel.» — Till yttermera belysning af saken jemförer
han dessa tre arter af dramer med de tre verldarne i
Dantes Divina Comedia. Den sista framtidsklassen,
som skall framställa «menniskans inre hemligheter» och
som är «något helt annat än den vanliga katastrofen»,
skall naturligtvis motsvara Dantes Paradis. Och der har
han anvisat Calderon evinnerliga hyddor. Utmärkande
för denna högsta klass af drama skall vara en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
