Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som hela sagan om dessa äfventyr är, synes dock
underligast af allt, att han så temligen ostraffad slapp ifrån
alla sina halsbrytande företag, ehuru han var och alltid
erkände sig vara hufvudmannen och anstiftaren, och
ehuru han såg sina medbrottsliga, den ena efter den
andra, spetsas och ihjälpryglas för sådana tilltag. Sjelf
undslapp han vanligen med ett hårdare fängelse på kort
tid. En gång dömdes han väl till två tusen prygel i
första hettan af sin dåvarande herre, vicekonungen sjelf;
men benådades som vanligt — en mildhet, som ej kan
förklaras på annat sätt, än att antingen barbarerna sjelfva
hyste ett slags aktning för slafvens oförskräckta
ihärdighet och outtömliga rådklokhet, eller, hvilket är troligare,
af någon anledning inbillade sig, att han var en förnäm
och betydande person, om hvars dryga lösepenning de
icke ville gå miste. «Säkert är», säger Navarrete, «att
den slughet och skarpsinnighet, hvarmed Cervantes
uppgjort och ledt sina konspirationer för fångarnes befrielse,
och den dristighet och ihärdighet, hvarmed han fyra
särskilda gånger trotsat faran att spetsas, hängas eller
brännas lefvande, tillvunno honom ett sådant anseende
och gjorde honom så aktad och fruktad hos barbarerna,
att vice-konungen sjelf började misstänka, att han hade
i sinnet att göra en uppresning i Algier och förstöra
detta röfvarnäste.» En sådan misstanke synes icke så
orimlig, då man betänker, att det då i Algier fanns mer
än tjugufem tusen kristna fångar, hvilka i den djerfve
och förslagne Cervantes sågo sin naturlige chef. Denna
misstanke var emellertid icke egnad att bereda honom
mildring i hans belägenhet: vice-konungen höll honom
under sträng bevakning och plägade yttra, att «så länge
han hade den ofärdige spanioren i godt förvar, så var
han säker om sin hufvudstad, sina fångar och sina
skepp». Ändtligen år 1580, efter en nära femårig
fångenskap, befriades vår hjelte genom kommissionärer från
spanska regeringen, hvilka medförde från hans fattiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
