Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utan skydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTAN SKYDD.
39
lat om mina Skumphultafärder. Hvilket jag var lika nöjd
om, ty en hop dåliga människor misstolka alltid de bästa
bevekelsegrunder och vända allting åt hälsefyret, när en
stackars 24-årig änka är med uti spelet.
Femti riksdaler! Det är så jag kan krevera, när jag
tänker på’t. Eller är verkligen priset på näseben så högt
nu för tiden, godt folk? Men karlen blef gualof sned i
synen för all sin tid.
Se’n hörde jag inte af Kalle i Sobo på en långlig tid,
utan jag fick gå något så när i fred bå’ till Skumphult
och annorstädes. Ankan tog tröst och redde sig samt visade
mig stor tacksamhet, såsom ju inte underligt kunde vara.
Kalle i Sobo hade ingen framgång hos henne och inte fick
jag af mig att hjälpa upp hans aktier, utan jag sa’ henne
tvärtom hvilken förskräcklig dråse han var och stigman och
röfvaranförare. Det värdt alltså litet lugn en tid. Men
mina femti riksdaler voro borta. Käringen min kallade
mig »Skumphultelin» och förde ett fasligt gny med mig
samt förklenade änkan.
Ni kan inte tj’o, så söt denna är.
Under allt detta och trots allt detta gick jag dock stilla
och laglydigt, tyst och from min väg och samlade glödande
kol på samhällets hufvud.
Hvarför ska inte staten ha lika mycket hjärta för unga
änkor som för fabrikspojkar? A’ inte änkor lika dyrbara som
en hop pojkar och värda beskydd? Grufligt mycket sötare
äro de i alla fall. Men staten har ingen kärlek till änkor,
staten ger dem attsingen, den gamle krubbitarn, och
skyddar inte ens dem för våld, som af sina hjärtan drifvas att
bistå änkorna i deras bedröfvelse.
Nå, en kväll gick jag andäktigt från Skumphult. Jag
hade var’t och hjälpt henne att skicka af hennes lilla
hyp-teksränta, kantänka. Hvem angick det? Ty om jag har
gåfvor att skrifva till hypteksföreningen, så ska’ jag väl
nyttja dessa gåfvor Behöfver jag kanske sätta mitt ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
