- Project Runeberg -  Berättelser / I furumo och på slåtteräng /
96

(1902) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grannsämja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gjort mej spektakel igen. Han gör ju aldrig annat. Men
den som inte var sen att nappa brandstegen och resa den
och kila upp till hättan på taket, det var jag. I ilskan
gick det som ett nysande. Och det var väl ilskan, som
gjorde att jag inte slant på taket, ty där var halt.

Men just i samma ögonblick som jag fått hättan på
hufvudet, brakade stegen ner och nu satt jag där jag satt.
I början trodde jag att stegen asat ner af sig själf, men
när jag ett par minuter efteråt fick se Sven masa åstad
neråt Gunnebohållet, förstod jag att han stått gömd i
närheten och rifvit ner stegen, när han väl fått mig på taket.

Må Gu’ förlåta mej för hvad jag skrek och svor på
min ohyggliga grannes tak den sabbatsdagen.

Jag fick sitta där länge och jag satt där som ett
lefvande spektakel, när kyrkfolket slutligen kom och frälsade
mej och grinade åt mej och frågade mej hur högt jag
egentligen tänkt flyga.

Jojo, den som har en sådan granne som jag stackare,
han vet att han är till.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:48:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/beratt/1/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free