Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN JULBEBÄTTELSE
Adolf Kleinert gick dröjande förbi denna tafla.
Han skulle ej haft något emot gå in och sätta sig
på ett af de våta sätena och blifva sittande där i
julregnet. Det föreföll honom lönlöst att företaga
sig något mer. Äfven om han i bästa fall i dag
finge de penningar, han behöfde för helgen, så
skulle ju om några dagar åter allt vara värre än
förut Han kom att tänka på sin morgondröm och
tillämpade den på sin lifsposition. Han steg och
steg uppför en trappa och ännu skulle han kunna
fortsätta att stiga en tid bortåt, men det skulle blifva
allt mer vacklande under föttema, de skyddande
väggarna skulle en efter en försvinna och en vacker
dag skulle han, fattad af svindel, förgäfves se sig
om efter stöd, famla ännu en minut med utsträckta
händer och ångestspärrade fingrar och så störta
ned. Och med sig skulle han draga två andra...
Nej, detta dugde icke! Glädjehögtidens
nedslående stämning finge icke taga honom i sin makt
utan gällde det att kunna komma ofvanpå
traditionerna och på hvardagsvis se lifvet i hvitögat.
Och dessutom för de andras, skull samtidigt
åstadkomma julfröjd.
Det trängdes människor och åkdon utanför ett
stort handelsetablissemang. Expressbud i röda
mössor och med vackert inslagna paket i famnen
skyndade förbi kullor som buro vinkorgar, i hvilka butel-
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
