- Project Runeberg -  Ur larmet /
156

(1913) [MARC] Author: Henning Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

UR LARMET

Han gick ånyo rundt och småpratade för
sig själf — det var något han ofta gjorde,
märkte de snart. Vinroth sade att folk som
varit mycket ensamma få den vanan.

— Men ser han, Palmen, det här är nu
min rökrock — apropå det, så tag den här
cigarren, den är inte så krokryggig som den
ser ut, det är för resten tre som äro
flätade i hvarandra. Ja, jag trifs bäst i den
här, jag har alltid den på, när jag larfvar
omkring för mig själf. Men som sagdt, säg
gärna jägmästarn. — Det är bättre, förstår
han, att vara jägmästare-än villebråd!

Och så skrattade han.

Betjänten var färdig och stod afvaktande.

— Kofferten får bli här nere, sade
Stenstrand. Det kan alltid vara något man vill
slänga ned i den. Skjut in den i vrån där
vid sängen och flytta i stället rakbordet midt
framför fönstret. Så där ja.

Palm beundrade kavajen. Den klädde
.hans herre, satt som gjuten, som skräddarna
säga. Det var en dubbelknäppt rock i
grå-pappsfärg med gröna uppslag och kant-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:49:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergerul/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free