Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
opus 23
231
hemåt a! svarta, lutande gestalter och små
gråtande barn. öfver proletärhusen, hvars
fönster tycktes grå som spindelväf, döda och
dammiga som den, stod den gula
aftonhimlen med någon ensam och sorgsen stjärna.
Nu var gatans granit åter solkad och hård,
morgondagens slit väntade hotande och Frans
förnam på nytt innerst i sin själ vaggvisans
klagande och trötta tema.
*
Vid ett vackert torg i staden låg den
gamla operan och att en gång få komma där
var Frans’ och Minnas barndoms högsta
önskan.
Till slut uppfylldes den.
Långt innan löftet infriades talade de om
denna kvälL Emil och Klara skulle också
med, men det var för dem mera synen än
hörseln som skulle tillfredställas, ögats
njutning före örats. Emil tänkte på
dekorationerna, om hvilka han läst och hört, och flickan
fråssade i tanken öfver de dräkter som bars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
