Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOUISE.
Det fins nog tillräckligt af den sortens
bildhuggare, som försköna–-och de äro visst
billigare.
ALLAND
småleende.
Tror ni? Nå — ja. — Hon som jag håller
på med nu, har ett af dessa ansigten, som äro
så svåra att fängsla i bild just derför, att
charmen ligger i uttrycket, i skiftningarne, i det
spelande lifvet mer än i dragen. Hon är
oregelbundet, själfullt vacker; när man talar med henne,
känner man den der dallringen i nervsystemet,
den der underliga, hemlighetsfulla dragningen,
som vissa kvinnor äga–-och veta af att
de äga.
LOUISE
flyttar sig instinktlikt längre bort.
ALLAND.
Jag är, som ni kanske vet, mycket
emot-taglig för intyck, och alla mina blidare känslor
samla sig oftast i hvad vi fransmän kalla
ten-dressc. Jag tyckte strax, att det var synd om
henne; hon var så ensam. Hennes man är en
ungersk magnat, som lefver endast för hästar
och kapplöpningar. Han är otroligt rik, har ett
halft tjog älskarinnor och vårdslösar sin hustru.
LOUISE.
Fast hon är vacker?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
