- Project Runeberg -  Den bergtagna : En kärlekens tragedi /
155

(1890) [MARC] [MARC] Author: Victoria Benedictsson, Axel Lundegård
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LILLY,

Hon har blifvit så underlig på den sista

tiden–- Ja, det började strax efter det Louise

kommit tillbaka. Hon är så nervös, så häftig

— ja, ibland tycker jag, att hon är riktigt
elak.

VIGGO.

Men han är då också en riktig mes. Han
bara gnäller och åbäkar sig. Du har kanske rätt
i en del af det du sade nyss om kärleken. Men
man skall då också taga på den med en smula
förstånd . . . Jag menar: man har då en viss
skyldighet att visa sig från den älskvärda sidan,
om man vill bli älskad tillbaka. Inte sant? siår

armen kring hennes lif och Intar sitt hufvud mot hennes bröst.

Man skall taga vara på hvad man har.
Kärleken är en ömtålig blomma, som behöfver mycken
vård. Den blomman är det bästa lifvet skänkt
mig. Jag skall värna om den med allt hvad
jag eger af ömhet och klokhet.

LILLY
kysser honom på pannan.

Det skall också jag–

LOUISE

kommer inifrån sofiummet; då hon får se paret på chäslongen,
vill hon draga sig tillbaka.

VIGGO

tar sakla sin arm bort från Lillys midja.

Louise!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:50:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergtagna/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free