Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Söndagsskolans uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
00
Uti en artikel, kallad »Reseminnen från London», skref
han derom uti en svensk tidskrift 1851, och började
julafton samma år att bjuda några fattiga barn hem
till sig vid Prins Karls uppfostringsanstalt, der han då
var lärare, bedjande dem återkomma hvarje söndag.
Med herr P. förenade sig sedermera flora lärare. Mot
slutet af 1855 flyttades denna söndagsskola till
Besvärsgatan och 1857 till Skärgårdsgatan, der den i följd af
förföljelse för en tid måste upphöra. 1866 öppnades
i Betelkapellet en större söndagsskola, uti hvilken
uppgingo åtskilliga andra. Barnens antal der är omkring 600,
fördelade i 50 klasser. Skolan har ott bibliotek af
inemot 1,000 böcker och skrifter. Baptistförsamlingen,
som i stor mån bidragit till söndagsskolans utveckling
i vårt land, började ock 1869 en söndagsskola vid
Pilgatan och en i Hornskroken samt bildade 1874 en
förening, kallad »Stockholms andra söndagsskolförening».
Såsom vi här sett söndagsskolan i Stockholm
utveckla sig från ett litet, från England öfverflyttade frö
till ett stort träd, skulle vi, om utrymmet medgåfve det,
med intresse kunna spåra samma ringa begynnelse och
lifliga tillväxt inom många punkter af vårt land.
Tidningar för söndagsskolan vilja säkerligen meddela — eller
hafva måhända redan återgifvit — hvad som här saknas
utrymme till. I Göteborg, Örebro, Skåne, Jönköping,
Sundsvall, Wermland, Gefle, Upsala in. fl. orter utvecklar
söndagsskolan i våra dagar en förvånande och glädjande
verksamhet. Bland det intresseväckande i denna
utveckling, som här måste förbigås, vilja vi blott exempelvis
nämna något om söndagsskolans uppkomst och tillväxt
i Gefle och Nerike.
Yid den andliga väckelse, som för nu snart ott
halft århundrade sedan börjades i Gefle genom
byggmästaren Jakob Norin, förnams snart inom den lilla
hopen — i början blott qvinnor — Andens maning
att något göra för att föra själar till Jesus. Man
frågade sig: »Hvad kan jag göra?» Omkring 1853 föllo
några små böcker och skrifter om söndagsskolan i Eng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
