Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödens Engel, af Johan Olof Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
BETLEHEMS-STJERNAN.
Hvad vore dygden, om lifvet vore
Med stoftets flämtande gnista släckt?
Du förste GusTtTAF! Du andre STORE!
Du frie, modige ENGELBRECHT !
Och alla visa
Och alla ömma,
Som menskor prisa —
Och menskor glömma !
Hvad vore ömhet, förstånd och kraft,
Om endast grafven till mål I haft?
Hvad vore äran, som till er ropar
Att vörda pligten — att dö för den —
Om hon berodde af fala hopar
Och deras falare hufvudmän?
Nu strålar friden
Från hennes anlet,
Om också tiden
En suck föranlät;
Ty tiden stänker ej upp sitt dam
Till stjernegatan, der hon går fram.
Hvad vore lyckan? Hvad vore glädjen
I kärleksringen, så ljuf och ren,
Om, när den bryts, I ej återkedjen
Dess brutna länkar vid hoppets sken!
Så ödeblifvet,
O hjertan såta,
Hvad vore lifvet?
En olöst gåta!
Ett obarmhertigt Uriebref,
Som Gud i vrede för menskan skref!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
