- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
238

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 28 April

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om du ännu ärnar behålla henne. Hwartill skall någon bön wara,
hwartill någon religion, om du icke är uppriktig inför Honom, utan
sjelfwa din bön är ett skrymteri?
Till detta skrymteri hörer ock, att man wäl will undfly många synder,
men gör undantag för någon wiss, den egentliga skötesynden; eller
att man will undfly utwärtes synder, såsom fariseerna gjorde, men
deremot icke bekymrade sig för hjertats umgänge med synden; eller att man
undflyr de synder, som medföra obehag, men deremot lefwer lugn i de
synder, som gifwa oss en wiss själsnjutning och kraft, såsom sjelfbehag
och andligt högmod, t.ex. förnöjelse öfwer andligt förstånd, gåfwor eller
allwarlighet — detta giftigaste onda, som strider direkt mot nåden.
Ändtligen bedrifwes ock ett stort skrymteri med den sjette bönen på det
sättet, att man först beder: Inled oss icke i frestelse, och sedan
sjelfwiljande går den förutsedda frestelsen till mötes. Du wet t.ex., att i det
och det sällskapet, på det och det stället, hos den och den personen
wäntar dig den och den frestelsen, men du går dock sjelfwilligt dit och beder
kanske i dörren: Inled mig icke i frestelse. Detta är antingen att
lättsinnigt "fresta Herren", och tjenar då till att draga öfwer dig det
rättwisa straffet, att du werkligen får falla i frestelse; eller ock är det en
följd af en redan tillwarande frestelse, hwilken med wåldförande makt
drager dig till sitt föremål. Men då wet du redan, huru eländig du
är, och har då egentligen att bedja om kraft till det utwärtes flyendet
— ty har du icke dertill kraft, så har du ännu mindre sedan den kraft,
som fordras att stå det onda emot. Detta gäller nu om det sjelfwilliga
ingåendet i frestelsens rum. Helt annat är det med dem, som för sin
kallelses skull nödgas umgås med werlden och onda sällskaper, hwilket
utgör så många fromma själars nöd och bekymmer i denna tiden. Dessa
skola blott med fruktan och tröst flitigt bedja denna bön och weta, att
"Herren kan wäl frälsa den gudaktiga utaf frestelsen". De skola ock
betänka, att deras bröder i werlden hafwa samma wedermöda, om ock icke
af samma frestelse; ty den, som har mindre frestelser af verlden, har
wanligen desto swårare frestelser af sitt kött och af djefvulen. Dock
hwar och en olika efter olika andlig ålder och öfning; men hwar och en
skall hafwa så mycket, att han "warder med plats salig", att all hans
egen kraft förgår honom, och han måste på allwar ropa till den allena
mäktige Guden.

Gud, hjelp mig du i frestelsernas smärta,
Styrk med din kraft mitt lätt förförda hjerta,
Att aldrig jag af någonting förmås
Ett steg gå bort från dig, der styrka fås.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free