Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 31 Maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 31 Maj.
Mina får höra min röst, och jag känner dem, och de följa mig.
Joh. 10: 27.
Se nu här, hwad Christus säger om sina får: De höra min röst,
och de följa mig. Detta utgör de första och utmärkande frukterna af
Christi sanna kännedom. O, när ett armt förloradt får lär rätteligen
känna sin gode, trogne Herde, att Han låtit sitt lif för dess lif och nu
känner, älskar och sköter det så, som det betarfwar, då blir det en lust
och ett lifsbehof för det fåret att få följa en så god herde. Det är
omöjligt, att man kan känna Honom och icke älska Honom; och
omöjligt, att man kan älska Honom och icke wilja följa Honom. Har Han
icke börjat intaga ditt hjerta, så att du gerna wille lemna allting för
att få wara hans wän och efterföljare, så har du ännu icke rätteligen
lärt känna Honom. Dock, låt oss förklara detta: det är sannt, tron
och Christi kännedom har många grader, kan oupphörligen tillwäxa,
och en swag tro kan icke medföra samma kärlek och helgelsekraft som en
starkare, derföre kunna wi mycket lätt blifwa förwillade, om wi wilja
alltid igenkänna oss eller andra af kraften i lefwernet. Derföre har
Pontoppidan med mycken eftertanke och wishet sagt, "att den
rättfärdiggörande tron är det enda oswikliga kännetecknet på menniskans nådestånd".
Det samma har Luther sagt med följande ord: "En christen kan icke
wäl bedömas och igenkännas af något annat än af samwetet (d. ä.
själens inre förhållande både till Gud och till synden); ty rätta christna
kunna falla, och de falska kunna skrymta och föra ett mycket wackert
lefwerne." Men då Christus säger: "Mina får höra min röst", så har
Han dermed uttryckt twenne wigtiga frukter och tecken af tron, först att
de få ett wisst öra för herderösten, att ehuru de eljest kunna wara
mycket enfaldiga och fåkunniga, hafwa de dock i det afseendet en wiss
fin urskiljning, att de igenkänna, hwad som är den gode Herdens röst
eller icke; och för det andra ligger i det ordet höra min röst, just hwad
som är så utmärkande för de trogna, att om de icke alltid kunna i werk
och gerning utföra, hwad de wille och borde, hafwa de dock ett
hjertligen lydaktigt sinne derför, denna "williga ande", som så innerligen
önskar att kunna göra det: de straffa sig sjelfwa för sina brister och
sucka innerligt efter nåd och kraft att kunna wara och göra, hwad
Herren älskar. Detta bewisar den hjertliga hörsamheten eller
lydaktigheten. Hwad Herren talar i sitt ord, det "tar i dem^, de wörda och
hörsamma det och önska ingenting högre än att kunna göra derefter.
Det är endast en nöd, som de alla klaga öfwer, nemligen att det är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
