Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
”frossorna hafva detta år mer än de föregående sträckt sig till de
bättre lottade klasserna och i synnerhet varit mycket envisa hos
barn”.
Till större arbetsföretag, hvilka, då de utförts i sådana trakter,
hvarest frossan är gängse, mången gång mer än andra blottställt
arbetarne för frossa, höra kanalgräfningar, jernvägsanläggningar,
sjösänkningar, strömrensningar, utdikningar, m. m. I synnerhet föreligga
uppgifter i mängd om mycket stor sjuklighet i frossa bland manskap,
som användts vid kanalgräfningar, antingen under arbetenas utförande
eller efter hemkomsten från desamma. Hvilken hög grad
sjukligheten härvid kunnat nå, betyga t. ex. följande i läkarerapportema
förekommande yttranden. Acharius meddelar frän Wadstena för
1811: ”frossor voro högst besvärande ibland arbetskommenderingarne
vid kanalverket”. Från Hedemora uppgifves för 1824, att en stor
del af de soldater, som varit på kanalarbete vid Göta kanal, fingo i
hembygden frossor (Ström). Likaså Hanström från Wimmerby
om året 1830. Edgren meddelar från SkÖfde (i H. br.) att bland
det manskap af Skaraborgs reg:te, som år 1830 på kommendering
vid Göta kanal sysselsatte sig med uppgräfvandet af den sumpiga
ängen mellan Söderköping och Mem, voro högst få, som undgingo
att efter hemkomsten insjukna i frossa. Heinrici gjorde
erfarenhet om samma sak rörande soldater af Elfsborgs regemente,
åter-komne från arbete vid Göta kanal hösten 1831 (H. br.). Bland
arbetsfolket vid Hjelmare kanal var enligt Lenæus år 1819 frossa
gängse; och enligt Sandmark sjuknade år 1826 af 750 man, som
der sammastädes arbetat, 115. Till arbete vid Wäddö kanal i
Boslagen voro år 1828 några afdelningar dels af Westmanlands dels af
Helsinge regite kommenderade. En del af dessa soldater insjuknade
under arbetet, andra efter hemkomsten (enligt Nordblad Söderhamn,
Ström Hedemora 1829). Synnerligen svårt härjade frossan ock
bland arbetsmanskapet vid Strömsholms kanal åren 1859 och 1860.
”Oaktadt arbetskompaniet (det senare året) utgjordes af blott 150
man, uppgick antalet sjukdomsfall under 8V2 månads arbetstid till
720” (Åkerman). Såsom särskildt gängse bland kanalarbetare
omtalas frossa ock från Torshälla år 1858 (Bamström) samt från
Hedensfors i Öfver-Luleå år 1865 (Landelius) m. fl. ex.
Att med jernvägsanläggningar sysselsatt arbetsmanskap varit
synnerligen utsatt för frossa, derom fick man ofta tillfälle att göra
iakttagelse vid det under förra frossperioden (1852—60) i Södermanland,
Nerike, Småland och annorstädes verkstälda jernvägsbyggandet, hvarom
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
