Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Stark sömn, soporöst tillstånd och verklig sopor dels vid slutet af första stadiet,
ibland äfven under hela det andra stadiet och i en del fall under hela
paroxys-men voro de bufvudsakliga symptomerna hos frossorna af den ena kategorien.
För den andra voro hos fullväxta mer och mindre kramp, hos somliga liknande
kolerakrampen, hos barn konvulsioner de utmärkande symptomerna. (Altin).
1848. Upsala. Frossorna tilltogo i April med epidemisk freqvens. Efter
olika konstitutioner förekommo en mängd symptomförändringar, stundom svåra
nervattaquer med kramp, svimningar o. s. v., stundom inflammatoriska accéer på
lungorna eller hjernan, slutligen äfven gastriska lidanden. (Schultz).
1851. Ä skersund. Frossor med symptom af irritation och kongestion till
hjerna och ryggmärg med deraf beroende suiter såsom apoplexier, konvulsioner’,
paralysier o. s. v. (Arpi3).
1852. Christinehamn. Frossor af irregulier och latent form — ofta
såsom nevralgier — började visa sig i slutet af Aug. De reguliera ha varit få.
(Holmgren).
1853. Örebro. Från Febr. till och med början af April förekom då och då
ett och annat fall af intermittenta neuralgier. De hafva haft sitt säte än i hufvudet,
än i öronen, än i testiklarne o. s. v. och, då hufvudet varit angripet, har värken
varit fixerad antingen i pannan eller hjessan. Paroxysmen har alltid börjats på
dagen och räckt sex timmar. (Acharius). Några vårfrossor voro rätt
allvarsamma med särdeles starka delirier och krampaffektioner. (Kihlstedt).
1853. W ester ås. Till symptomerna började i Aug. och Sept sälla sig
kramp och oftast starka dragningar i nedre extremiteterna äfvensom paralysier.
(Altin).
1853. We ster vi k. De flesta frossorna uppträdde med äckel, våldsamma
kräkningar samt håll och stygn i bröstet under anfallet. Ganska många voro
komplicerade med gulsot. (For lin g).
1854. Ronneby. Under våren frossor ofta förenade med kramp och
hjern-affektion, nevralgier, gastricismer, angina eller blodiga och oblodiga diarréer. I
April för frossor vikarierande nevralgier såsom n. ischiadica, faciei, scapularis,
brachialis. (Rydberg).
1854 o. 1855. Christinehamn. Intermittenta nevralgier förekommo i de
mest olikartade former såsom kefalalgi, odontalgi, astma, kolik, stranguri, ischias,
gastralgi m. fl. (Holmgren),
1855. Caristad. Frossorna voro ofta särdeles elakartade och komplicerade.
Dödsfall under paroxysmerna i följd af blodkongestion till hjernan ha inträffat
flera gånger. Ännu oftare hafva frossor med kongestion till lungväfnaden och
bronkiernas slemhinna förekommit. (Lagerstedt).
1855. Örebro. Understundom har frossan äfven uppträdt med ytterst
våldsamma cerebralsymptomer, eller såsom periodisk värk än i hufvudet, än i orbita
eller med ytterst plågsam, på bestämda tider återkommande tryckning öfver bröstet
med qväfningsanfall och emellanåt svåra kräkningar. (Acharius).
1855. Ronneby. De enkla frossorna under denna månad voro förenade
dels med lindrig hjernaffektion, yttrande sig med mera ihållande hufvudvärk och
yrsel, svimning, dels med bronkialkatarr, dels med utsot (oblodig eller blodig’,
magplågor, magkramp, eretism, oro och vånda. — — — Bland olika lokalformer 1
1) Hygiea XV. 1853 s. 661.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
