Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
kunnat vara, omtalar Hirsch, att ”viele Aertze .Gröningens, welche
nicht Gelegenheit gehabt hatten, die grossen Epidemie
remittent-biliöser Fieber im J. 1826 kennen zu lernen, die Krankheit bis zum
J. 1846 nur aus den Buchern kannten” 1).
Men ett ännu bestämdare bevis, att omförmälda öfre passadvind
är ett transportmedel för malaria-infektionsäranet borde man, trots vår
obekantskap med dess väsende, äfven för närvarande kunna lemna.
Kunde man nämligen visa, att denna vind plägar framkalla frossa hos
personer, som utsättas för den samma, så vore naturligtvis dermed
äfven visadt, att denna vind är bärare af infektionsämnet.
Hvarföre vinden icke i våra trakter plägar från en frosshärd
öf-verföra infektionsämnet till befolkningen å en aflägsnare ort och hos
den samma förorsaka frossa beror, såsom vi ofvan framhållit,
sannolikt derpå, att infektionsämnet till följd af de hos oss rådande
väderleksförhållandena icke i sådan qvantitet upptages af vindarne, att det
efter en längre transport kan bibehålla förmågan att inficera. Detta
skäl gäller ej inom tropikerna. Ty, såsom vi sett, upptages der under
den torra årstiden i luften stoft i oerhörd massa, så att deraf bildas
stora moln och detta just i de nejder, hvarifrån den förut nämnda
öfre passaden leder sitt ursprung, men något motsvarande kan aldrig
hos oss ega rum. Dessutom föres detta stoft af en luftström, som
icke är underkastad de otaliga vexlingar, som vindarnes lek företer
hos oss, hvadan denna luftström, om den eljes är malaria-mikrofytens
bärare, bör kunna bevara så stor rikedom på infektionsämnet, att
men-niskan kan direkte deraf anstickas.
Nu känner man ock, såsom redan ofvan nämnts, att
malariafeberepidemi under stundom helt plötsligt uppträder uti Italien äfven långt
in i landet, der sjukdomen eljes icke förekommer, och detta
omedelbart efter det att den derstädes väl bekanta sydostliga stormvinden
Scirocco brutit ut, hvilken vind, åt minstone efter några mycket
framstående meteorologers åsigt, härstammar frän den öfre passaden. Den
egentliga Sciroccon är nämligen enligt Do ve ingalunda en afrikansk
vind, såsom man förr ansett, utan af vestindiskt eller sydamerikanskt
ursprung1 2). Och med en sådan åsigt står Ehrenbergs iakttagelse,
att äfven Sciroccostoftet aldrig innehåller egendomliga afrikanska, men
deremot för Syd-Amerika alldeles säregna infusionsdjurarter, i god
öfverensstämmelse. Sciroccovindens på så olika, mer eller mindre
1) o. c. I s. 36.
2) Do ve H. W., Uber Eiszeit, Föhn und Scirocco. Berlin 1867.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
