Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prins Hatt under jorden. Med 32 teckningar af Elsa Beskow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också aldrig så gärna skulle vilja. Ty får hon det,
så har du sett mig för sista gången.
Ja, prinsessan lofvade göra som han hade sagt.
Ilon tog sin andra gosse vid handen och gick in
i slottet. Där råkade hon sin svägerska och
berättade för henne allt, hvad som hade händt, och
till sist framförde hon sin mans hälsning.
Drottningen föll henne om halsen och lofvade, att hon
skulle vara som en mor för gossen. När
prinsessan hade kysst sin son till afsked och skulle till
att gå, ville drottningen följa henne för att få råka
sin broder. Men prinsessan sade, att detta ginge
inte för sig, ty komme hon med ut, så skulle hon
därmed ha ställt så till, att prinsen och prinsessan
aldrig mer finge se hvarandra. Detta ville
drottningen för ingen del göra. Hon sade därför sin
svägerska farväl och önskade både henne och
hennes man lycka på deras färd.
När prinsessan så kom ut, tog hon sin man vid
handen och började vandra igen. Deras väg gick
åter igenom en öde skog, som var så stor, att
prinsessan inte kunde se något slut på honom. Men
genom skogen gick en grön stig, och den följde
prinsessan. När de hade vandrat en lång stund, sade
prins Hatt:
— Kära min hustru, ser du någonting?
— Nej, svarade prinsessan, jag ser ingenting,
utom skog och gröna träd.
De gingo så en stund framåt igen.
— Kära min hustru, sade prins Hatt, ser du
ingenting än?
— Nej, svarade prinsessan, jag ser ingenting
alls, utom bara den gröna skogen.
Och så fortsatte de åter sin färd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
