Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n. v. Riddarholmskyrkan, lade (1282) grunden till Cl ara kloster,
hvars kyrka anno står qvar, samt lät på Norrmalm uppföra St.
Görans Hospital, dit de sjuka flyttades från Helgeandsholmens
hospital eller s. k Helgeandshns (deraf holmens namn), hvilket
i stället nppläts till härberge för resande och pilgrimer. Efter
hand tillväxte staden, och utom de andra bägge klostren
anla-des (1886) ett Dominikaner-kloster i närheten af n. v. Tyska
kyrkan, men nedbrann år 1407. Afven malmarne började be*
byggas, vid hvilken tid vet man icke; men tidigt nog måtte
det hafva varit, emedan en stor eldsvåda skall hafva härjat
Södermalm redan 1454. De magtegande sågo imellertid icke
gerna mal marnas bebyggande, emedan en belägrande fiende
lätteligen kunde fatta fast fot derstädes, och af denna grund
sökte t. ex. Carl Knutsson att hindra utflyttningarna dit. Under
hela medeltiden var Stockholm skådeplatsen för tilldragelser,
som stå i så nära samband med hela rikets historia, att man
nästan skulle knnna anse hnfvndstadens historia sammanfalla
med Sveriges. På Knngsbacken (vid slutet af n. v.
Drottninggatan) hade konnng Håkan sitt läger 1871, då han belägrade
Stockholm för att befria sin far, Magnus 11; Käpplingen (den
nu 8. k. Blasiiholmen) var skådeplatsen för kon. Albrechts
Tyska medhållares våldsbragd mot de Svenska borgrarne; på
Brunkeberg afgjordes Sveriges frihet genom Sten Sture den
Äldres minnesvärda seger öfver den Danska Christian I (1471)
o. s. v. Att staden vid denna tid icke var oansenlig, finner
man af den uppgiften, att icke mindre än 15,000 menniskor
afledo i den pest, som rasade här år 1484. Stockholms
Blodbad år 1520 hafva vi redan i korthet omnämt (sid. 9). Den
sista blsnd de svårare belägringar, som Stockholm uthärdat, var
den af år 1528, då den af Christian II:s höfdingar försvarade
staden ändtligen nppgafs åt Befriaren Gnstaf Wasa. Ännu detta
år bestod staden hufvndsakligast blott af de tre holmarna; men
på Södermalm fannos redan Maria kyrka och det s. k.
Sture-kapellet, på samma ställe der Katharina kyrka nu står, och på
Norrmalm stod, jemte Clara klosterkyrka, äfven Jakobs. Gustaf
Wasa lät likväl nedrifva malmarnas båda kyrkor och öfriga
byggnader: men i stället förbättrade han stadens befästningar
octi påbyggde tornet Tre Kronor. Mot slutet oaf hans regering
började man åter bebygga så väl Södermalm (Åsöna) som
Brunkeberg. Under Carl IX*.s regering då Norrmalm redan hade
100 hus, fick denna stadsdel egna stadsprivilegier (1604), men
införlifvades åter med staden år 1685, då gårdarnas antal redan
stigit till 1000. Södermalm införlifvades med staden 1685,
och dennas privilegier utvidgades. Sedau dess har Stockholm
alltjemt tillväxt; Johan 111 uppbyggde de af Gustaf rifna
kyrkorna; af 80:årakrigets hjeltar förskönades staden med
praktfulla palatser; Riddarhuset fullbordades under Carl XI;
Katharina kyrka byggdes af Carl X, och sedan det gamla slottet af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
