Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
KOMEDIER I BERGSLAGEN
han tänkte utföra. Likväl hade tanken därpå så
grott in i honom ända från barnaåldern, att han
väl måst draga hjärtat ur kroppen för att bliva
den kvitt. Han gjorde också allt för att stärka
sin håg. Han tänkte på mor Bollas eländiga
fattigdom och eländiga död, vilket allt denna
släkten hade vållat. Han tänkte på far och hans
kvinna som bruksförvaltaren skämt. Han tänkte
på syster. Han tänkte på de årslånga processerna,
som gnavt dem in på benen och så när drivit
dem från gården. Dock var det ingenting av allt
detta som så brände honom i blodet som minnet
av den julkvällen, då fru Beata matade honom
med kaffebönor. Det tycktes honom, att hon
stulit sig in i honom under sömnen, så att han
först i sista ögonblicket räddat sig och slutit
dörren. Ett orent djur liknade hon, ett
vedervärdigt. Och frid för henne finge han aldrig,
förrän gärningen var gjord.
Litet trodde han på skrock och trolldom. Dock
visste han, att fru Beata den julnatten förgjort
honom. Från den stunden hade han icke mött
en kvinna med välbehag, utan var hans lust död.
Och där andra sågo täcka ansikten, där såg han
ohyggliga vrångbilder, djurbeläten av alla slag.
Han kände deras lukt, så att han kunde säga:
där går en sugga, där går en get, där går en
katta, där går ett lo. Guds beläte i kvinnan hade
hon förgjort, och var han sökte, fann han djur
och gick tungsint därifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
