Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sonen att den ljöd förfinad — lian skulle ha
kunnat kalla den förandligad. — Men
spörsmålet var ju trivialt nog.
>— Nej tack, pappa! sade han.
Och klaffen låstes med en liten smäll
som från en revolverhane.
— Skall vi inte tända lampan? frågade
Helge. Han tyckte det växte upp obehagliga
förtidsgåtor som enbärsbuskar i vrårna.
Det kom intet svar. I stället hörde han
ett hest stönande inifrån rummet. Det lät som
andnöd och han for upp i förfäran:
— Tänk om fadern fått slag! — hans
hjärt-åkomma — det fanns ju anledning nog...
Det var alltjämt tyst. Han hörde faderns
andedrag fjärnas som årslag. — Plum — pium
— plum —
En sticka repade mot tändplånet och
skenet flackade osäkert, tills ett ljus var tändt.
Skuggande skenet med handen kom fadern
genom portiärn, det underlysta ansiktet såg vredt
och uppsvälldt ut. Läpparna darrade, som
alltid, när han hetsade upp sig i meningslös
ond-sinthet. Med skälfvande stämma började han :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
