Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men det lyckades dem ej. Den gamle herr de Rohan
skänkte sin dotterson en präktig rustning och
uppmanade honom att förvärva sig rykte och anseende
genom sina bragder och förvandla moderns felsteg
till oförvansklig ära. Fru de Bastarnay hade också
ingivit sin son tanken på att gottgöra allt, för att
rädda henne och Jean från den eviga fördömelsen.
De begåvo sig alltså till de trakter där upproret
rasade, för att bevisa herr de Bastarnay en tjänst som
var mera värd än livet. De värsta striderna stodo,
som bekant, omkring Angouléme och Bordeaux
mellan upprorsmännen och de kungliga arméerna.
Den mest betydande och som avslutade kriget ägde
rum mellan Ruffec och Angouléme, där fångarna
hängdes eller halshöggos. Denna batalj, där den
gamle Bastarnay förde befälet, utkämpades i
november, sju månader efter mordet på dom Jean.
Anföraren visste att han, om han fångades, skulle bli
halshuggen, som prins Ludvigs främste rådgivare.
Då han råkade bli skild från sitt folk omringades
han av sex fiender som föresatt sig att ta honom till
fånga. Han förstod att man ville fånga honom
levande för att väcka process mot hans släkt och
konfiskera dess egendomar. Den stackars gamle
herrn ville hellre dö för att rädda sin ätt och bevara
godset åt sin son, och han försvarade sig som ett
lejon. Tre av soldaterna stupade, men de
återstående kastade sig över honom efter att ha dödat hans
båda väpnare och en page. I denna yttersta fara
kom en riddare med de Rohans vapensköld till
undsättning, han slog ned på angriparna som en
ljungeld, dödade två av dem under ropet: Gud bevare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
