Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Z. Höglund
1924), dock fortfarande utan en socialdemokratisk
an-drakammarmajoritet, med försvarsbördornas
nedskrivning som främsta programpunkt. På grund av sjukdom
nödgades Branting lämna statsministerposten den 24
januari 1925, formellt kvarstående i regeringen som
konsultativt statsråd intill sin död en månad senare.
Under världskriget blir Branting en gestalt av
europeiska dimensioner. Det gäller både hans verksamhet
för Internationalens återupprättande och hans insatser i
den allmänna europeiska politiken och senare i
folkförbundet. Branting hade intagit en aktad och
inflytelserik ställning i andra internationalen redan före kriget;
bl. a. presiderade han på Internationalens köngress i
Köpenhamn 1910, och han tillhörde under många år
dess exekutivkommitté. Men än mera betydelsefullt blev
under kriget hans arbete på de internationella
förbindelsernas återställande mellan de socialdemokratiska
partierna (de holländsk-skandinaviska och internationella
konferenserna i Köpenhamn 1916, Stockholm 1917 och
Bern 1919). Hans syn på världskriget, som i det
närmaste sammanföll med den västerländska demokratins,
gjorde hans ord gärna hört och uppmärksammat i dessa
länder, liksom han intog en framskjuten plats i
Nationernas förbund, i vars råd han blev svenskt ombud och
i vars årsmöten han deltog 1920—24. Hans insatser
i Saarfrågan, i frågan om de tyska minoriteterna i Polen,
i Mosulfrågan och icke minst i grekisk-italienska
konflikten, där han avgav en skarp protest mot
folkförbundets efterlåtenhet för Italien, ställde honom främst
bland dem, som ärligt sökte förverkliga samförståndet
mellan folken. För oss svenskar är hans strävan att få
gehör för den nationella självbestämningsrättens grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
